Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Nya rön: Mycket i legenden om Erik den helige är sant

Projektledare Sabine Sten undersöker Erik den heliges kvarlevor.
Projektledare Sabine Sten undersöker Erik den heliges kvarlevor. Foto: Uppsala universitet

Mycket i legenden om Erik den helige stämmer. Han var en stark välnärd man som dog en våldsam död vid 35 års ålder. Det står klart när forskare från flera områden presenterar resultaten av undersökningarna av Eriks skelett.

I nära två år har ett antal experter från flera olika forskningsområden undersökt de 24 skelettdelar som förvaras i ett relikskrin i Uppsala domkyrka och sägs komma från Erik den helige. Han är Sveriges nationalhelgon men mycket lite är känt om hans verkliga öde.

Enligt legenden mötte kungen döden i strid med danskar nära det som i dag är slottskällan i centrala Uppsala, den 18 maj år 1160.

De skador som finns på skelettet stöder helt den delen av legenden. Hela 11 olika skador som uppstått i samband med döden har dokumenterats, en stickskada högt upp på kraniet, övriga skador på framförallt nederdelen av kroppen är orsakade av vapen med vass egg, som svärd eller yxor.

– De ser ut som typiska stridsskador från den här tiden, men det är ovanligt att det är så många skador som kommer från så många olika håll, säger Anna Kjellström, docent vid osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.

Foto: Enligt legenden högg danskarna huvudet av Erik den helige, och troligen är den sista skadan som drabbade kungen innan han dog en huggskada mot en halskota.

– Skadan kommer snett framifrån på höger sida vilket skulle kunna tolkas som om den sker i en stridssituation. Skulle det ha handlat om en organiserad avrättning kommer hugget vanligen bakifrån, säger Anna Kjellström.

När han mötte sin våldsamma död var kung Erik Jervardsson ungefär 35 år enligt de nya forskningsresultaten, tidigare var åldern satt till ungefär 40 år.

– Han var 171 centimeter lång, kraftigt byggd och en stark och vältränad person som fått tillräckligt med näring, säger Sabine Sten professor i osteoarkeologi vid Uppsala universitets campus Gotland. Hon har också varit ansvarig för hela projektet.

Det som tyder på att kung Erik var vältränad är bland annat bentätheten i skelettet, den var 25-30 procent högre än hos genomsnittet hos en 35-årig man idag.

Vi kan se att hans isotopvärden är liknande de vi har för barn i Varnhem.

Kosten har till stor del bestått av insjöfisk, visar isotopundersökningar av benen. Även det kan ses som stöd för legenden som beskriver honom som en man som följde de fasteregler som fanns i den katolska religion som då gällde i landet. Men just isotopundersökningar står också för det enda som motsäger berättelserna i legenden. Enligt den har kungen snarare levt sina sista 10-15 år i närheten av Varnhem i Västergötland.

– Vi kan se att hans isotopvärden är liknande de vi har för barn i Varnhem, säger Kerstin Lidén professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet.

Mätresultatet motsätter däremot inte att kungen kan ha levt de sista två-tre åren i Uppland.

Foto: Anna Kjellström/Uppsala universitetSkenben med två huggskador. Foto: Anna Kjellström.

Resultaten från de DNA-prover som har tagits från benen är ännu inte klara men kommer troligen senare i år.

Projektledaren Sabine Sten är nöjd med de resultat som har presenterats.

– Det är ett privilegium att få arbeta med mänskliga kvarlevor som är så välbevarade och kan säga så mycket om historien, säger Sabine Sten.

Läs mer. Erik den helige
  • Erik den heliges ben undersöks
    Erik den helige dödades av danskarna den 18 maj 1160 på den plats där Uppsala domkyrka står i dag. När hans relikskrin, som finns i kyrkan, öppnades var det av två orsaker. Dels ska forskare med hjälp av modern teknik undersöka benen, dels ska den krona som finns i skrinet tas upp och för första gången visas för allmänheten.