Nya rön: Sorkfeber kan smitta via kyssar

- Det är första gången man har sett viruset i saliven. Vi misstänker att sorkfeber kan smitta mellan människor, säger Magnus Evander, docent på institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, till DN.se.

Upptäckten har nu satt igång ett febrilt forskningsarbete med att göra misstanken till förvissning. Efter att tio av 14 undersökta personer, alla sjuka i sorkfeber, uppvisat virus i saliven röjdes den forna, vedertagna sanningen undan om att sjukdomen bara smittar från sork till människa.

I Sydamerika upptäcktes nyligen att sjukdomen andes, ett annat så kallat hanta-virus, kan smitta mellan människor. I en enkät framkom att sex var en riskfaktor.
- Och sex inkluderar ju som regel kyssar, konstaterar Magnus Evander.

I Sydamerika har däremot inga salivprov gjorts. Forskargruppen ska nu lyfta sina fyndigheter in i ett större sammanhang. Fler salivprov ska tas, och virus från den mänskliga munnen ska planeras in i försökssorkar.

- Om viruset då växer i sorken betyder det att det smittar från människa. Men det svåra är att viruset växer väldigt långsamt i sorkarna. De blir heller inte alls lika sjuka som människor, säger docenten.

Människor kan däremot bli svårt sjuka och till och med dö i sorkfeber. Under 2007 avled två personer i Västerbotten, det svårast drabbade länet där runt 800 insjuknade under året.

För hela riket var siffran runt 2.200, vilket är fyra gånger så mycket som tidigare rekord. Det varma klimatet under fjolåret tros ha fått smittan att accelerera när sorkarna inte haft det vanliga snötäcket att gömma sig under.

I stället har sorkarna sökt sig in i hus och hem för att komma undan rovdjur. Det är antingen närkontakt med sorkar, eller inandning av damm innehållande djurets saliv, spillning eller urin, som bevisligen sprider smittan till människor. Det finns sorkar även i södra Sverige, men de är fler i norr och det är bara där som sjukdomen fått grepp.

- Vi håller på med en annan, större studie också. Vi tittar på dem som blir allvarligast sjuka. Beror det på viruset eller på personen själv att personen blir så svårt sjuk?

De två som dog var enligt Magnus Evander mellan 50 och 60 år gamla, men han vet inget om hur det var beställt med deras immunsystem.

Sorkvirus har en inkubationstid på 1-5 veckor. Den nya misstanken om smittoväg kan enligt docenten spela stor roll för sjukdomsbilden framöver.

- Om det kommer in en smittad person kan man ta salivprov på familjen för att se om smittan finns där också. Att veta hur sjukdomen sprids är viktigt för att få grepp om den.

Sjukdomen inrapporterades i Sverige för första gången på 1930-talet, men först 1997 påbörjades en registrering av den.

- Det är en svår sjukdom att studera här i Västerbotten eftersom det finns så mycket sork. Det är svårt att reda ut hur smittan sprids, säger Magnus Evander.

Det finns i dag inget vaccin, varken mot sorkfeber eller andra hanta-virus. Umeåforskarna studerade tidigare vaccinfrågan tillsammans med FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut), men arbetet lades ner när det statliga institutets virologiska forskning gick i graven.

Clas Ahlm är överläkare på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, och forskar på sorkfeber.

- De här rönen är avgörande så tillvida att vi nu kan förklara det vi sett i Sydamerika, med smitta från människa till människa. Men sorkfeber är den minst elaka av dessa virussyskon. Av de smittade i Sydamerika dör över 40 procent, säger Clas Ahlm.

Han säger att han sett flera sjuka personer i samma familj, och att de redan u tänker i de nya banorna: att de kan ha smittat varandra.

- Redan nu kan vi ju säga till de sjuka, att vara försiktig med djupa kyssar. Fast är man sjuk i feber ägnar man sig nog inte så mycket åt det ändå, tror Clas Ahlm.

Han och kollegiet tror dock inte att viruset är av den "flygande", luftburna, art som till exempel influensa.

I år är det fortsatt sorkår.
- Det är mycket sorkar och mycket sorkfeberpatienter i år också, konstaterar Clas Ahlm.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut