Det visar en studie på fyra tusen svenska patienter med fetma, som publiceras i torsdagens nummer av tidskriften New England Journal of Medicine.
- Konsekvensen måste ju rimligen bli att fetmakirurgi blir vanligare och mer accepterat. I dag opererar vi cirka tusen per år i Sverige. Jag kan tänka mig att vi behöver operera fem, tio gånger så många, säger Lars Sjöström som är professor emeritus vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ledare för den svenska studien.
I samma nummer av New England Journal of Medicine publiceras också en amerikansk studie på åtta tusen patienter med fetma. Resultaten pekar entydigt åt samma håll: i den amerikanska studien gick dödligheten i den opererade gruppen ned med fyrtio procent, i den svenska studien med trettio procent. Diabetes som dödsorsak försvann nästan helt i den opererade gruppen, medan risken för att dö i cancer och hjärt- och kärlsjukdom minskade med sextio procent.
I dag finns ingen fastställd gräns i Sverige för hur fet man ska vara för att komma i fråga för operation. Men många läkare går efter amerikanska riktlinjer, som kräver ett BMI, body mass index, på 40, eller på 35 om man har andra riskfaktorer, som exempelvis diabetes.
- Jag kan tänka mig en gräns på 34 eller 35. Och om jag hade en patient med BMI 30, 31 och svåra störningar, som diabetes, höga blodfetter eller högt tryck, och inte fick ordning på det med mediciner, då skulle jag inte dra mig för kirurgi, säger Lars Sjöström.
En gräns vid BMI 35 förespråkas också av en expertgrupp som utarbetar nationella riktlinjer, rapporterar TT från den pågående kirurgveckan i Stockholm.
I den svenska studien har ingått 25 kirurgcenter och 480 primärvårdscentraler. De två tusen opererade fetmapatienterna har följts under i genomsnitt tio år. De har jämförts med lika många med motsvarande övervikt, som har avböjt operation. Dessa personer har i stället erbjudits vårdcentralens konventionella behandling (exakt vad den består av framgår inte av studien).
De som opererades med den effektivaste metoden, gastric bypass, hade efter tio år gått ned i genomsnitt 25 procent. Kontrollpersonerna, som fått konventionell behandling, hade inte gått ned någonting.
- Det här visar att svensk primärvård inte har metoder som långsiktigt biter på fetma, säger Lars Sjöström.
Tre olika operationsmetoder ingick i studien. De kallas för gastric bypass, vertical-banded gastroplasty och banding.
Gastric bypass visade sig vara i särklass effektivast. De som hade fått vertical-banded gastroplasty hade efter tio år gått ned i snitt 16 procent i vikt, och de som hade fått banding hade gått ned 14 procent.
- När vi inledde studien 1987 fanns gastric bypass bara i Örebro. Det ansågs som ett alltför farligt ingrepp. I dag är metoden inte alls lika avskräckande, den kan utföras med titthålskirurgi, säger Lars Sjöström.
Det går dock inte att komma ifrån att operationen kan leda till komplikationer som infektioner och blodproppar, och i värsta fall till dödsfall. Och den effektivaste metoden, gastric bypass, är något farligare. I den svenska studien dog fem av de 2.000 patienterna av operationen. Det motsvarar en dödlighet på 0,25 procent.
Lars Sjöström vill ändå rekommendera personer med fetma att ta risken:
- Som patient har man allt att vinna. Dödligheten går ned kraftigt. Och vi har mätt livskvalitet i andra studier. Det är otvetydigt: ju mer man går ned, desto bättre livskvalitet får man.