Vistas förmåga att registrera infrarött ljus ger forskarna möjlighet att blicka djupt in i områden som tidigare varit dolda bakom rymdstoft.

– Dessa unga stjärnor långt inne i nebulosan skickar, visar det sig, ut strålar av gas som bildar små, märkliga mönster som uppvisar stor variationsrikedom, säger Robert Cumming, astronom vid Europeiska sydobservatoriet (ESO).

Men framför allt tillhandahåller teleskopet, det senaste vid ESO:s anläggning i öknen i norra Chile, ett mycket brett synfält. Med 67 miljoner pixlar kan omfattande delar av himlen kartläggas i en och samma bild i infrarött, något som tidigare inte varit möjligt.

– I vanligt ljus blockeras synen av interstellärt stoft. Nu kan man se längre in i gasmolnen där stjärnor föds.

I stället för tidskrävande avsökning av himlavalvet kan Vistas fotografier därför hjälpa forskarna att upptäcka nya stjärnförlossningar.

Orionnebulosan är en favorit bland stjärnskådare, 1.350 ljusår från jorden. Så här års syns den som en suddig, ljus fläck ganska högt ovanför horisonten i söder, strax under de tre stjärnorna i Orions bälte.

Flera andra stora teleskop, till exempel Hubble, har tidigare riktat blicken mot nebulosan – vilket gett forskare möjlighet att studera vad som händer i stjärnornas barndom.

– Men Vista ger oss en mycket bredare bild, och vi ser områden där man tidigare inte trodde sig kunna se stjärnor, säger Robert Cumming.