Två dödsfall i Sverige i en sjukdom som upptäcktes för mindre än ett halvår sedan. Och dessutom fem svenskar som behandlas med konstgjord lunga. Det låter otäckt, men man måste se siffrorna i ett perspektiv.
I dag kan tjugotusen svenskar vara smittade med den nya influensan. Eller tvåhundra tusen. Ingen vet.
I alla händelser blir den stora majoriteten smittade bara måttligt sjuka. De får halsont, feber och hostar. En hel del får diarré, eftersom svininfluensaviruset har en benägenhet att angripa tarmceller.
En liten andel blir så sjuka att de behöver läkarbehandling.
I Sverige är vi så lyckligt lottade att sjukvården kan rädda livet på de flesta. Läkare kan skriva ut de virushämmande medicinerna Tamiflu och Relenza. Det finns intensivvårdsavdelningar med respiratoranläggningar. Det finns till med några konstgjorda lungor, så kallad ECMO-apparater.
Och om några veckor kommer de första doserna av vaccinet.
Modeller som Smittskyddsinstitutet har låtit göra visar att vaccinet kan rädda livet på mellan 40 och 500 personer, beroende på hur många som vaccinerar sig och hur hårt pandemin slår mot Sverige.
De två svenska män som hittills har dött i svininfluensa tillhörde riskgrupper. Majoriteten av de avlidna gör det, visar en studie som franska forskare har hunnit göra på 600 dödsfall.
Men denna studie visar också att närmare hälften av de avlidna INTE verkar tillhöra någon riskgrupp. De allra flesta avlidna var under femtio år.
Den nya svininfluensan har större benägenhet att angripa lungorna jämfört med vanlig säsongsinfluensa. Det visar både djurförsök och erfarenheten hittills från sjukhusen.
Dödsfallen ger ingen anledning till panik, men de påminner om hur viktigt det är med god beredskap.