Svenska patientföreningar har hittills i år slutit avtal värda minst 21 miljoner kronor med olika läkemedelsföretag, visar en granskning som DN gjort. Pengarna leder till att föreningarna förlorar i trovärdighet, varnar flera företrädare för sjukvården.
– Det här är bekymmersamt tycker vi. Det är en helt ny taktik från läkemedelsföretagen där de ägnar sig mindre åt att gå direkt på läkare och mer mot politiker och patientföreningar, säger Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och landsting, SKL.
Sedan några år tillbaka har det blivit allt svårare för läkemedelsföretagen att påverka läkarna att skriva ut deras läkemedel. Dels har landstingen, som numera betalar notan, stramat åt läkarnas valmöjligheter genom olika regler och rekommendationslistor dels har läkarna själva blivit mer medvetna om hur företagen har försökt påverka dem.
DN har granskat den offentliga databas med samarbetsavtal som Läkemedelsindustriföreningen, LIF, håller i. Den visar att patientorganisationerna hittills i år har skrivit avtal med läkemedelsföretag för minst 21 miljoner kronor.
Det finns ett tydligt mönster där läkemedelsföretagen stöder patientföreningar inom de områden där de har storsäljande läkemedel. Reumatikerförbundet får till exempel pengar från företagen Wyeth, Schering-Plough och Abbot. De har de tre toppsäljande reumatikermedicinerna Enbrel, Remicade och Humira, som tillsammans säljer för över 1,5 miljarder kronor per år. Hjärt- och lungsjukas riksförbund får pengar från företagen Astrazeneca och Glaxosmithkline. Det handlar då ofta om att lyfta fram sjukdomen kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol. Båda företagen har storsäljande preparat mot sjukdomen. Även Astma- och allergiförbundet får pengar från Astrazeneca för att bedriva projekt inom området kol.
– Det här är en del i företagens strategi vid introduktion av nya läkemedel, säger Göran Stiernstedt.
Jan Håkansson är ordförande i allmänläkarnas läkemedelsterapiråd, som verkar för en klok läkemedelsanvändning i Sverige.
– Vi ser med viss oro på läkemedelsindustrins sponsring av patientföreningarna. Det finns en risk att det utvecklas till ett osunt förhållande, säger han.
Han menar att det är en tunn gräns mellan vad som är ekonomiskt stöd till informationsmöten och reklam.
Till läkarmottagningarna kommer patienter som blivit informerade om någon ny behandling och vill ha den trots att den inte är lämplig.
– Troligen förekommer det att läkare ger efter för trycket och skriver ut mediciner ändå, säger han.
Det nya systemet med vårdval, där en missnöjd patient kan byta läkare, försvårar ytterligare situationen, menar Jan Håkansson.
– Det är svårare nu att säga nej till medicinskt omotiverad behandling, säger han.
Birgitta Rydberg (FP), biträdande sjukvårdslandstingsråd i Stockholm, anser att det är ett högt spel som flera patientorganisationer håller på med.
– Vi politiker är ju väldigt intresserade av brukarsynpunkter. Men risken som patientföreningarna tar är att vi inte kommer att se dem som enbart brukarföreträdare utan känna en oro för att de kommer med planterad information från ett vinstdrivande företag, säger hon.