Minst tre gånger i veckan äter 67-åriga Gullan Andersson ett par makrillsmörgåsar på grovt bröd till lunch.
– Det är hur gott som helst. Och mätt blir man, säger hon.
Gullan Andersson har varit med i studien där en grupp forskare i Lund lät 44 friska men överviktiga personer äta en specialkost. Kosten består av flera livsmedel som är kända för att förebygga hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Deltagarna fick till exempel äta lax, sojabönor, fullkorn, blåbär, mandel och frukt.
– Tidigare studier har ofta testat enstaka livsmedel. Vi har en bred ”portfölj” av mat som man vet sänker blodfetter, blodsocker och blodtryck för att se hur de samverkar, säger Inger Björck, professor vid Antidiabetic food centre vid Lunds universitet.
Studien pågick i tre månader då deltagarna fick äta specialkost, sin vanliga mat respektive en kontrollkost.
Forskarna blev förvånade över resultaten i studien, som ännu inte är publicerad.
Både det ”farliga” kolesterolet LDL, blodtrycket och en riskfaktor för blodpropp minskade hos deltagarna, som var mellan 50 och 75 år.
– Effekten motsvarar vissa läkemedel, säger Inger Björck.
Forskarna gör bedömningen att den som följer deras kost under en tioårsperiod minskar sin risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom med 34 procent. Hjärtsjukdom är i dag den vanligaste dödsorsaken. Kosten dämpar inflammation i kärl och organ.
– Inflammationsprocesser är inblandade i både hjärtsjukdomar och diabetes. Därför är det bra att få i sig ämnen som minskar inflammationerna. De finns till exempel i blåbär, mandel och kanel, säger Inger Björck.
Kosten påverkar också blodsockerhalten i kroppen. Deltagarna fick äta långsamma kolhydrater som bara ger en liten höjning av blodsockret. Dessutom åt de mycket hela korn, som påverkar tarmfloran.
– Tarmfloran påverkar också regleringen av blodsockret. En dämpning av blodsockret minskar i sin tur inflammationer i kroppen.
Forskarna testade också om kosten påverkar kognitiv förmåga som minne och problemlösning. Enligt Inger Björck finns det ett samband mellan hög risk för hjärt-kärlsjukdom och sämre kognitiv förmåga.
– Det beror sannolikt på dåligt flöde i kärlen och nedsatt insulinkänslighet i hjärnan, säger hon.
Deltagarna fick mätbart bättre resultat på minnestester efter att ha följt dieten under fyra veckor.
– Studien visar att med rätt kost kan man lättare utnyttja hela sin intellektuella förmåga, säger Inger Björck, vars studie delvis är finansierad av livsmedelsindustrin.
Gullan Andersson har inte märkt om minnet har blivit bättre med de nya matvanorna.
– Men jag känner mig piggare, magen fungerar bra och jag har ingen huvudvärk längre. Så jag fortsätter att äta så här, säger hon.