Om polisen får tillgång till PKU-registret blir debatten om gränserna för polisens DNA-register en pseudodebatt.
Poliser vill klara upp brott. Därför är det helt logiskt att polisen i Umeå har begärt ut information från det nationella PKU-registret på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Umeåpolisen hoppas att med PKU-registrets hjälp kunna hitta en våldtäktsman som härjade i staden för fyra år sedan.
Idén fick Umeåpolisen efter utredningen på Anna Lindhs mördare. Då kom det fram att dåvarande Huddinge sjukhus hade lämnat ut DNA från ett blodprov som togs på mördaren Mijailo Mijailovic när han var nyfödd.
Umeåpoliserna fick först nej av Huddinge sjukhus. Men de har överklagat och nu ligger ärendet hos kammarrätten.
Samtidigt arbetar Justitiedepartementet på ett lagförslag till riksdagen om att utvidga polisens eget DNA-register över personer. De som har berett förslaget föreslår en radikal utvidgning så att alla som döms för ett brott som kan ge fängelse ska hamna i registret. Argumentet är att registret skulle bli ungefär hundra gånger effektivare och att tekniken i etiskt hänseende inte skiljer sig från vanliga gammaldags fingeravtryck.
Justitieminister Thomas Bodström själv har däremot antytt en mer återhållsam linje: kanske ska gränsen gå vid brott som kan dömas till sex månaders eller ett års fängelse, har han sagt.
Andra debattörer vill ha ännu högre gränser, med hänvisning till den personliga integriteten och risken för ett storebrorssamhälle.
Men detta finlir om gränserna för polisens DNA-register blir en total pseudodebatt om polisen kan gå raka vägen till PKU-registret och få information i stället. Där ligger blodprov (och därmed DNA) från alla svenskar som är födda efter 1975 och som inte uttryckligen har begärt att få stå utanför.
Dessa svenskar har lämnat blodprover eftersom deras föräldrar trodde att proverna skulle användas till sjukvård och forskning. De blir blåsta, om PKU-registret nu åter visar sig också fungera som ett förtäckt polisregister.
När det kom fram att överläkaren på Huddinge sjukhus hade lämnat ut DNA från Mijailovic till polisen utredde Socialstyrelsen om överläkaren hade begått tjänstefel. PKU-registret anses så känsligt att det till och med är skyddat av ett särskilt avsnitt i biobankslagen.
Men Socialstyrelsens jurister kom fram till att det juridiska läget är oklart. Överläkaren kanske gjorde rätt. Brottsbalken kan väga tyngre än biobankslagen. Därför har Socialstyrelsen bett Socialdepartementet klargöra hur lagen ska tolkas egentligen.
Precis samma sak som kammarrätten ska göra efter Umeåpolisens överklagande.
En färsk undersökning visar att svenska folket har extremt högt förtroende för medicinsk forskning - 82 procent, högre än för någon annan samhällsinstitution. Det förtroendet mår inte bra av att medicinsk forskning och polisverksamhet flyter ihop.