Svenska polisen slänger i dag hårstrån som kan användas som bevismaterial om några år. DNA-tekniken gör snabba framsteg men polisen hänger inte med.
Hårstrån på en handduk hittad i närheten av plastsäcken som innehöll den styckmördade Catrines kvarlevor kan nu komma att lösa det 21 år gamla fallet.
Det var två journalister, Per Karlsson och Henrik Gouali, som lyckades lokalisera hårstråna till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL. Polisen visste inte var de fanns.
I dag finns inga regler för hur bevis från vilande fall ska förvaras i Sverige.
- Det finns inte några enhetliga regler idag. Framför allt inte för förvaring av spår från tekniska undersökningar, säger Stellan Söderman, kriminalkommissarie vid Rikspolisstyrelsens utvecklings- och strategienhet.
I stället är det upp till varje polismyndighet att bestämma hur spåren ska hanteras.
- Risken är att saker förvaras bristfälligt, kastas eller att man till exempel lämnar tillbaka en jacka som man har haft blod på, som senare skulle ha kunnat komma till användning, säger Stellan Söderman.
Den starka utvecklingen inom DNA-tekniken har polisen dålig koll på. Polismyndigheten i Skåne slänger till exempel hårstrån som är oanvändbara i dag.
- Vi har inte haft som rutin att spara sånt i Skåne, säger Lars Hörberg, biträdande chef vid tekniska roteln.
Om bara ett par år kan det gå att få fram fullständiga DNA-profiler från sådana hårstrån.
- Vi håller väl på att försöka få bättre ordning på det här. Just när det gäller DNA så har det ju visat att utvecklingen kan gå mycket fort. Vi har inte har varit beredda på det, säger Lars Hörberg.
Teknikerna vid SKL sparade på eget initiativ under 90-talet bevis från hundratals grova fall.
- DNA-tekniken var inte fullt utvecklad då. Men vi såg att den skulle bli bättre i framtiden. När vi hade ärenden där man inte hittade gärningsmannen frös vi därför ner spåren i väntan på framtida tekniker, säger Ann Jangblad som är chef för DNA-analysgruppen på SKL.
Dessa spår ska nu analyseras på nytt.
Nu när DNA-tekniken har blivit etablerad skickar däremot SKL tillbaka det mesta till polisen. Till exempel hårstrån utan rot, som inte går att använda i dag, men om kanske ett par år.
- De har lättare att hålla koll på materialet. De har ju bara sina ärenden. Vi tar ju hand om ärenden från hela Sverige, säger Ann Jangblad.