Pollen

När klimatet blir varmare i Sverige får pollenallergikerna besvär under längre perioder. Dessutom blir fler allergiska mot nya träd- och gräspollen i framtiden.

- Det blir annorlunda för allergikerna framöver. Nya växter kommer att etablera sig och andra slås ut, säger Åslög Dahl, som är forsknings- och utvecklingschef på Botaniska analysgruppen vid Göteborgs universitet.

Att pollensäsongerna blir längre får gräspollenallergikerna en försmak av redan i år. Den tidiga våren med mycket fukt och värme gynnar gräset och det kommer med all sannolikhet att bli mycket gräs- och gråbopollen i sommar.

- Det är lite tidigt att säga än, men mycket tyder på att det kan vara ett rekordår på gång.

Var femte svensk är pollenallergiker. De flesta är allergiska mot björkpollen. De tycks få ett ganska lindrigt år. Det gäller också för dem som är allergiska mot träd som hassel, al, ek, sälg och bok. Förra årets dåliga sommarväder ger en lugnare pollensäsong i år.

Under det närmaste seklet kommer vi att få se hur till exempel björken brer ut sig över våtmarkerna i Norrland. Den bildar mer pollen än nu och det ger fler björkpollenallergiker.

- Man kan också tänka sig att andra allergier blir vanliga, som till exempel mot pollen från ask och äkta kastanj. Det är inget problem i Sverige i dag, men väl i södra Europa. Det kommer också andra nya arter, som inte finns här alls i dag.

Samtidigt sprids fler aggressiva ogräs, som malörtsambrosia, i Sverige. Men att det blir fler ogräs har inte bara med klimatförändringarna att göra.

- Vi slår inte diken och vägkanter lika mycket i dag. Många grässorter gynnas också av kväve som faller ner med regnet. Det ger mycket pollen, säger Åslög Dahl.

Växter använder sig av pollen för att fortplanta sig. När pollenkornet far i väg med vinden och fastnar på slemhinnan i en människas näsa eller öga läcker proteiner ut ur kornet.

Hos en allergiker reagerar kroppens immunförsvar på pollenproteinet som vore det ett hot. Vid första mötet bildar immunförsvaret antikroppar som fäster vid en viss sorts celler, mastcellerna. Nästa gång pollenproteinet kommer in i kroppen klistrar det sig på antikropparna.

Mastcellen släpper då ifrån sig histamin som påverkar mottagare, receptorer, i slemhinnorna i näsa, ögon, hud och luftvägar. Slemhinnorna svullnar och kliar och slemproduktionen ökar. En allergisk reaktion är ett faktum.

Forskarna undersöker varför vissa ämnen är allergiframkallande (så kallade allergener) och andra inte.

- Det troliga är att allergenerna i sin uppbyggnad påminner om en parasit och så reagerar immunförsvaret på det. Men i övrigt har man inte hittat några gemensamma nämnare mellan ämnen som fungerar som allergener, säger Agnes Wold, som är professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Forskarna börjar nu ringa in skälet till varför bara vissa människor blir allergiker.

- För två hundra år sedan var nästan ingen allergisk. Det vi kan se är att miljön och inte generna är avgörande för allergierna.

Den så kallade hygienhypotesen ger en tänkbar förklaring till att allergierna ökar dramatiskt i rika länder: Enligt hypotesen utsätts vi för allt färre bakterier och infektioner i tidig ålder och det leder till att vårt immunförsvar blir överkänsligt.

Forskarna är säkra på vad som skyddar mot allergier: fattigdom, en stor familj med många syskon och en uppväxt bland djur på bondgård.

- Det första barnet i en syskonskara löper dubbelt så stor risk att drabbas av allergier som sina yngre syskon. Det är troligen viktigt för barn att få infektioner tidigt i livet så att immunsystemet tränas upp innan de stöter på olika allergener, säger Agnes Wold.

Hon och hennes kolleger studerar sambandet mellan barns tarmflora och allergi. Tarmbakterierna är viktiga eftersom de är kopplade till vårt immunförsvar. En torftig tarmflora med få bakterietyper tycks göra immunsystemet överkänsligt och det ökar risken för allergier.

På avdelningen för allergologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset arbetar professor Sabina Rak och kolleger med att ta fram bättre vaccin mot allergier. Om bara tre fyra år hoppas hon att vi får se en ny generation vaccin på marknaden. Det är vaccin som är uppbyggda av syntetiskt tillverkade allergiframkallande ämnen.

Fördelen med att använda konstgjorda allergener i stället för naturliga är att forskarna känner till deras uppbyggnad i minsta detalj. Det gör dem lätta att förändra.

- Det betyder att vi kan modifiera vaccinerna så att de både blir så effektiva som möjligt och har färre biverkningar, säger Sabina Rak.

Förväntningarna är stora på de nya vaccinerna.

- De testas nu i stora kliniska studier och de tycks ha en bra effekt.

I dag är allergivaccineringen tidskrävande. Varje besök hos specialistläkaren tar upp till 45 minuter och sprutbehandlingen pågår i tre år (se faktaruta). Gräspollenallergikerna har fått en betydligt enklare behandling tack vare det nya vaccinet Grazax. Det ges i form av en tablett som får smälta under tungan.

Kvalster- och björkpollenallergiker står näst i tur att få sitt vaccin i pillerform.

Forskarna har också förhoppningar om att skapa skräddarsydda vaccin åt allergiker i framtiden. Det betyder att man undersöker vilka antikroppar en person har och anpassar vaccinet efter det.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut