Folkhälsoproblemet med bakterier som utvecklat en resistens mot antibiotika växer sig snabbt stort och behandlingsmöjligheterna minskar samtidigt. Om inte spridningen förhindras riskerar den föra med sig allvarliga konsekvenser.

– Det som kommer att hända som är mest dramatiskt är att vissa ingrepp vi är vana vid att göra i den moderna sjukvården blir för riskabla, till exempel cancerbehandlingar, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, till DN.se.

Därför behöver nu nya läkemedel tas fram och antibiotika behöver användas mer restriktivt.

– Läkemedlen har förslösats på många sätt och använts i flera sammanhang där de inte har någon verkan. Det är det som vi kommer att lida av de närmaste tio åren, säger Otto Cars.

Cars är ordförande för ReAct som på EU-nivå arbetar med frågan om antibiotikaresistens. Han berättar att man med små medel kan göra skillnad. Användandet av handsprit i sjukvården är till exempel ett effektivt sätt att förhindra spridningen av resistenta bakterier.

Men för att verkligen förhindra grundproblemet krävs också en global kraftsamling, menar Cars. Att Världshälsoorganisationen på Världshälsodagen – som infaller på torsdag – uppmärksammar problemet är ett steg i rätt riktning.

– Det ska förhoppningsvis innebära att WHO tar ett ökat ansvar och ledarskap i frågan.

Otto Cars säger att problemet har börjat uppmärksammas allt mer. Till exempel har den europeiska läkemedelsindustrin signalerat intresse för att frångå sina affärsmodeller för att inte slösa med läkemedlen.

– Det börjar hända saker på olika nivåer, men det är ett sent uppvaknade. Sett i backspegeln skulle vi ha förstått det här tidigare, säger Cars.

Men vad krävs för att få till en rejäl förändring?

– Att uppvaknandet blir storskaligt och att de regeringar som satsar på det här bildar en allians och försöker driva processen framåt.