Håller det skyddande ozonlagret på att återhämta sig efter att i många år ha anfrätts av olika ämnen som släppts ut i luften?
Ett tecken på detta är att ozonlagret i februari var rekordtjockt över SMHI:s mätstationer i Norrköping och Vindeln.
- Det är för tidigt att dra några slutsatser av en enskild mätmånad. Men det är i vilket fall som helst positivt att det inte tunnats ur ytterligare och att det inte blivit sämre under de senaste åren, säger klimatologen Weine Josefsson på SMHI.
Han påpekar att det är en stor naturlig variation på lagrets tjocklek, från dag till dag och under längre perioder. I februari har ozonlagret varit det tjockaste sedan mätningarna drog igång i Norrköping 1988 och i Vindeln 1991.
- Tittar vi på värdena från februari så har de dagliga värdena inte varit speciellt höga, utan det är frånvaron av mycket låga värden som lagt grunden för rekordnoteringen. Förhoppningsvis kan det vara en effekt av att det släpps ut allt mindre ämnen som bryter ned ozonskiktet, säger Weine Josefsson.
Klimatologerna vågar inte med stöd av rekordnoteringarna utlova att ozonskiktet har börjat växa till igen.
- Vi är i ett läge där minskningen verkar ha slutat och vi förväntar oss en ökning, säger Josefsson.
Hur länge måste vi vänta på ett säkert besked om att ozonlagret har återhämtat sig?
- För att få detta vetenskapligt säkerställt får vi nog vänta i ytterligare fem till tio år, men det kommer att dyka upp en och annan rapport innan dess som pekar på att ozonlagret är på väg att återhämta sig och vänt uppåt igen.
Ozonlagret skyddar oss bland annat från UV-strålning.
En förklaring till rekordnoteringen kan vara gynnsamma förhållanden vid Nordpolen. Den polära virveln (kall innesluten luft i stratosfären) över Arktis försvann i år mycket snabbt. Det ledde till en uppvärmning av stratosfären som tros ha lett till en minskad nedbrytning av ozonskiktet.