Testerna är snabbare, sjukvården bättre, men resorna runt världen är en ny faktor som påverkar spridningen av ett virus idag. Tidigare skördade pandemier många offer i brist på sjukvård.
När digerdöden härjade i Europa dog minst 30 procent av kontinentens befolkning. Då, på 1300-talet, fanns inga motmedel. Inte heller Spanska sjukan kunde mötas av sjukvården på ett effektivt sätt. Tidigare trodde man att 20 miljoner dog av Spanskan, nyare rön visar att siffran kan ligga mellan 50 till 100 miljoner under 1918-20.
- Modern sjukvård är viktigt för att hindra ett virus. Vi kan hjälpa de allvarligt sjuka genom vår moderna intensivvård. Nu har vi respiratorer, vilket inte fanns tidigare, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Institutionen för mikrobiologi vid Smittskyddsinstitutet.
I Sverige dog 35.000 under 1918-19 i Spanska sjukan, ytterligare 3.000 dog året 1920. Dödligheten var högst bland 20 till 40-åringar. Influensan ledde till ofta till lunginflammation vilket många inte överlevde. Delar av norra Sverige drabbades hårt, i Arjeplog dog 3 procent av socknens invånare under 1920.
Under 1950-talet slog Asiaten till, 4 miljoner människor fick sätta livet till och 1 miljon dog i Hongkonginfluensan under slutet på 1960-talet.
Vad skiljer 50-och 60-talens utbrott dagens förutsättningar?
- Vi har betydligt snabbare tester. Redan fyra dagar efter rapporterna från Mexiko och USA kan vi testa med god säkerhet om man jämför till exempel med Hongkonginfluensan från 68, säger Jan Albert, .
När luftvägsinfektionen Sars blev känd under 2003 var det den första sjukdom som snabbt kunde spridas tack vare globaliseringen och det allt intensivare resandet världen runt.
- En smitta av den här typen kommer ta sig runt i och med att vi har så mycket mer kommunikationer i dag. Det lutar åt att den har varianten har det förmåga att spridas på det här sättet, säger Jan Albert.
Vilka faktorer som inverkar för att dagens virus ska spridas är svårt att säga. Resandet ska vägas mot den allt effektivare sjukvården.
- Vi kan inte säga vad som kommer att spela in, först om några år får medicinhistoriker titta på den frågan, säger Jan Albert.