Ont i ryggen kan lindras med hjälp av kognitiv beteendeterapi, visar en ny stor studie. Nästan åtta av tio drabbas någon gång av svår ryggvärk. För många blir smärtan långvarig.
Värk i ländryggen är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. För de flesta går smärtan över efter ett tag. Men för ungefär 15 procent av de drabbade hjälper inte rådgivning, läkemedel, sjukgymnastik eller naprapati.
– De utvecklar långsiktiga besvär som får konsekvenser för både arbetsförmåga och socialt liv, säger Pernilla Åsenlöf, som är forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Nu visar en ny stor brittisk studie att gruppsamtal i form av kognitiv beteendeterapi, kbt, fungerar mot ryggont. Forskaren Sarah E Lamb vid Warwick-universitetet har funnit att terapin hade effekt fortfarande ett år efter behandlingen.
Drygt 400 personer som hade haft ont i ryggen i minst sex veckor fick gå på sex gruppsamtal hos kbt-utbildad personal. Knappt 200 personer med ryggvärk ingick i en kontrollgrupp, som bara fick rådgivning.
Terapeuten lärde deltagarna olika tekniker att hantera och förhålla sig till smärtan. Fysisk träning var en omöjlig tanke för många, men terapeuten lärde dem att komma över rädslan för smärta.
Efter ett år upplevde 60 procent av dem som hade fått kbt att de mådde mycket bättre, jämfört med 30 procent bland kontrollgruppen.
– Studien visar att kbt är ett bra behandlingsalternativ, även om effekten är ganska måttlig. En fördel med den enklare form av kbt som användes i studien är att den är billig och kan ges av en utbildad psykolog, sjukgymnast eller sjuksköterska inom primärvården, säger Pernilla Åsenlöf.
Hon har tillsammans med sina kolleger visat att kbt-inriktad behandling har ännu bättre effekt på ryggont om den kombineras med fysisk träning. De flesta deltagarna i Uppsalastudien hade nytta av kbt:n två år efter behandlingen.
– Ju tidigare den drabbade får behandling desto snabbare kan hon eller han komma tillbaka till jobbet, säger Pernilla Åsenlöf.
Den som söker hjälp hos henne kan till exempel ha skadat en muskel, ett ledband eller en disk i samband med snöskottning. I de allra flesta fall läker skadan bara den drabbade rör sig som vanligt.
– Men en del utvecklar rörelsefobi och blir nästan helt inaktiva. Det räcker med att de tänker på snöskottning så gör det ondare i ryggen. Det är en betingningsmekanism, som kan gå oerhört snabbt.
Pernilla Åsenlöf lär sina patienter att vända negativa tankar till positiva. Steg för steg får de göra saker som tidigare har varit omöjliga.
– Viktigast är att ta kommandot över smärtan och återfå sin aktivitetsförmåga. Som bonus blir många helt av med sin smärta, säger hon.