Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Så blir kollegan ett ­internettroll

Foto: Hillevi Duus

Våra digitala spår avslöjar om vi passar in i en grupp, kommer att byta jobb eller är på väg att bli internettroll.

Vem som stannar i företaget, vem som blir ett internet­troll, och hur många kontakter vi kan ­hantera. Sociala medier ger forskare helt nya sätt att studera mänskligt beteende.

Det saknas en knapp med tummen ner, eller ”ogilla”, på Facebook. Och det är ingen tillfällighet.

– Positiv feedback gör inte människor bättre, men negativ feedback gör dem snabbt sämre. Ett bra sätt att förhindra nedåtgående spiraler är att inte tillåta dem, säger Jure Leskovec, biträdande professor i data­vetenskap vid Stanforduniversitetet i Palo Alto i delstaten Kalifornien i USA.

I juni deltog han i konferensen ICCSS, International conference on computational social science, vid Aalto-universitetet i Helsingfors.

– Nätet fungerar som en sensor för mänskligt beteende, och har gett sociologer helt nya forskningsverktyg. Genom att studera digitala fotspår kan vi studera människor, säger Jure Leskovec.

Hans forskargrupp har hittat en metod för att förutsäga vilka som kommer att bli internettroll, det vill säga personer som bara provocerar och förstör diskussioner.

– En del är troll från början, men andra görs till troll av gruppen. ­Efter ungefär tio inlägg kan vi avgöra ganska säkert om en användare kommer att bli utesluten inom sex månader, säger Jure Leskovec.

Han och hans medarbetare använde ett års samlade data från fyra stora och helt olika internetforum: nyhetskanalen CNN, den politiska nyhetssajten Breitbart, tv- och datorspelssajten IGN och Allkpop, där medlemmarna diskuterar koreansk popmusik.

Första steget mot att bli ett troll är att få negativa röster, eller ”ogilla”, på sina inlägg.

– Man skulle kunna tro att negativ feedback skulle få personerna att lämna forumen, men så är det inte. Tvärtom, de skriver mer, och sämre, och ger också andra fler negativa röster, säger Jure Leskovec.

Ett ytterligare tecken på att någon håller på att bli ett troll är att andra misstänkta troll svarar på inläggen.

– Troll dras till varandra och letar efter möjligheter att bråka. Om du diskuterar med troll är sannolikheten större för att du själv är på väg att bli ett, säger Jure Leskovec.

Det är bättre att undvika dem, menar han.

– Mata inte trollen. Ignorera dem, och delta inte i diskussionerna. Du kommer att få en trevligare dag, och det kommer alla andra också.

Forskargruppens metod kan användas för att snabbare hitta personer som bör uteslutas. Men resultaten lär oss framför allt mer om samspelet mellan människor, menar Jure Leskovec.

– Att se hur folk beter sig på diskussionsforum är i sig intressant, men det går också mycket djupare: hur kommunicerar vi med varandra, och hur lämnar vi en diskussion? Vad gör andras utvärdering med oss och hur påverkar det vårt framtida beteende?

Jure Leskovec har också undersökt vad som händer när vi kommer i ett nytt sammanhang:

– För att ta oss in i den nya gruppen måste vi lära oss språket.

Som utgångspunkt har hans forskargrupp använt 15 års samlade diskussioner från en internetgrupp där medlemmar diskuterar och ­betygssätter öl.

– Öl är ett mycket intressant område eftersom diskussionerna har en rik terminologi och en mycket speciell vokabulär. Medlemmarna använder ord på ett sätt som du och jag inte skulle förstå. Om de skriver att en ölsort har en blommig humle-näsa betyder det att ölet luktar blommor och humle, säger Jure Leskovec.

I början avviker nya medlemmars ordval ganska mycket från de andras, men om de stannar kvar lär de sig språket och uttryckssätten.

– Folk använder också orden ”jag” och ”mig” mindre med tiden. Mer erfarna experter i gruppen pratar helt enkelt mindre om sig själva och mer om ölen, säger Jure Leskovec.

Efterhand stabiliseras medlemmarnas ordval, och de slutar plocka upp nya uttryck. Men hela gruppens språk fortsätter att förändras. Äldre medlemmar slutar skriva när glappet mellan deras eget språk och gruppens blir för stort.

Nu använder forskarna resultaten för att hitta sätt att avgöra om nyanställda på företag kommer att stanna eller söka sig vidare till ­andra jobb.

– Vi tittar på e-post för att se hur snabbt de nyanställda lär sig att ­använda samma ord som resten av företaget. Utifrån det kan vi förutsäga om de känner att de passar in eller om de kommer att säga upp sig, säger Jure Leskovec.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.