Så funkar vaccinet mot pandemin

Hur fungerar vaccinet?
Influensavaccinet lär kroppens immunsystem att snabbt känna igen viruset och skydda kroppen. Vaccinet innehåller små, döda proteindelar från influensaviruset. Delarna kallas antigener.

Vaccinet sprutas in i överarmen. Kroppens immunförsvar tror att antigenerna är främmande angripare och börjar bilda antikroppar. På så vis kan immunsystemet lätt- are hitta och förstöra virus.

Immunsystemet ”minns” sedan influensaviruset och kan snabbt börja producera antikroppar när den vaccinerade personen utsätts för viruset nästa gång.
Principen är densamma för alla sorters vaccin.

Något som är nytt med vaccinet mot svininfluensan är att det förutom antigener också innehåller ämnen som kallas adjuvanter. De får immunförsvaret att reagera ännu effektivare mot viruset. Det vaccin som kommer att användas i Sverige innehåller bland annat adjuvanterna hajleverolja och vitamin E.

Hur långt har produktionen kommit?
Den här veckan har tillverkaren Glaxo Smith Kline, GSK, börjat fylla på hundratusentals små glasflaskor med vaccin och adjuvanter på långa rullband i fabrikerna i Belgien och Tyskland.

Nu ska personalen kvalitetstesta, märka och paketera flaskorna och sedan skicka dem till Sverige och andra länder. Innan vaccinationerna kan börja måste myndigheterna godkänna vaccinet, som heter Pandemrix.

Än så länge har produktionen gått ganska långsamt, men inom några veckor kommer miljoner vaccinflaskor att lämna fabrikerna varje vecka.

Tillverkningen av vaccinet drog i gång i juni. Då lämnade Världshälsoorganisationen, WHO, ut den virusstam som orsakar svinfluensan till vaccintillverkarna.

Glaxo Smith Kline har sedan odlat viruset i befruktade hönsägg, som kommer från särskilda hönsfarmer runt om i Europa. Viruset har fått växa till sig i ägget, plockats ur, dödats och renats. Man får ut cirka tio vaccindoser per ägg. Varje person behöver två doser, vilket betyder att det går åt över en miljon ägg bara för vaccinationen i Sverige.

Vaccintillverkaren räknar med att börja leverera vaccinet till Sverige under andra halvan av september. Det betyder att vaccineringen kan börja i månadsskiftet september/oktober.

Hur effektivt är influensavaccinet?
Det går inte att säga vilket skydd pandemivaccinet ger eftersom det inte har använts i en pågående pandemi. Däremot visar studier hur effektivt vaccinet är på att trigga i gång kroppens immunförsvar. Det mäter man genom att studera hur mycket antikroppar som bildas när vaccinet sprutas in i kroppen.

Pandemrix är ett prototypvaccin. Det är en tidig version av influensavaccinet som har blivit godkänt av myndigheterna innan en pandemi har brutit ut. När pandemin är ett faktum tillsätter vaccinproducenten det nya, aktuella viruset i sitt vaccin, som då blir ett pandemivaccin. Det måste då på nytt godkännas av myndigheterna.

Prototypvaccinet har testats på mer än 12.000 personer, inklusive 300 barn.

De studier som gjorts hittills visar att 94 procent av de personer mellan 18 och 60 år som har fått två doser av vaccinet har tillräckligt många antikroppar i blodet för att anses vara skyddade. Det är snäppet bättre än vaccinerna mot vanlig säsongsinfluensa, som ger ett tillräckligt skydd hos mellan 70 och 90 procent av de vaccinerade.

Den som har blivit vaccinerad kan i vissa fall få en mild variant av influensan. Vaccinet skyddar mot de komplikationer som kan uppstå, till exempel lung- och hjärninflammation.

Man kan säga att vaccinet skyddar mot sjukhusvård och död.

Vaccinproducentens studier visar att den som har vaccinerat sig kan ha antikroppar i blodet i upp till ett år.

Hur säkert är vaccinet?
För att ta reda på hur säkert vaccinet är har GSK kartlagt de biverkningar som har uppstått hos mer än 12.000 personer, inklusive 300 barn, som har vaccinerats. Vaccinet har inte testats på gravida.

Studierna visar att mer än en av tio personer får kortvariga symtom som huvudvärk, ledvärk, muskelvärk samt smärta och rodnad där sprutan går in.

I de studier på 7.000 vaccinerade personer som GSK har lämnat in till Europeiska läkemedelsmyndigheten, Emea, finns inga allvarligare biverkningar rapporterade. De övriga 5.000 personer som har blivit vaccinerade har enligt GSK hittills inte heller drabbats av några allvarligare biverkningar som kan kopplas till vaccinet.

Vaccintillverkaren måste dessutom fortsätta att samla in uppgifter om vaccinet medan det används. Det gäller särskilt biverkningar hos äldre, gravida, svårt sjuka personer samt hos dem som har nedsatt immunförsvar.

De möjliga riskerna med vaccinet kan vägas mot riskerna med svininfluensan. Hittills har man sett att influensan kan ge livshotande lunginflammation och hjärn­inflammation samt krampanfall hos barn. EU:s smittskyddsmyndighet ECDC beräknar att risken att dö i svininfluensa ligger mellan 0,1 och 0,2 procent.

I Australien och Nya Zeeland har cirka en av två hundra influensa­sjuka personer blivit så dålig att han eller hon lagts in på sjukhus.

Tidigare har man trott att det bara är riskgrupper som svårt sjuka, äldre, gravida och överviktiga som drabbas av svåra komplikationer av influensan. Men enligt Världshälsoorganisationen, WHO, var fyra av tio personer som har blivit svårt sjuka helt friska innan de fick svininfluensan. De är dess­utom oftast under femtio år.

När kommer de nya cellodlade vaccinerna?
Den vanligaste metoden att ta fram vaccin är att odla virus i befruktade hönsägg. Så har vaccin tillverkats i mer än femtio år. Det pandemivaccin som Sverige har köpt in mot svininfluensan, Pandemrix, är tillverkat enligt den metoden.

Ett något snabbare sätt att få fram vaccin är att odla viruset i celler. Den metoden kom till på 1960-talet och har använts i flera år i tillverkningen av vaccin mot rabies och polio.
Influensaviruset blandas i en vätska som innehåller levande värdceller i tankar som rymmer tusentals liter celler. Värdcellerna kommer ursprungligen från njuren hos den afrikanska apan grön markatta. När viruset har vuxit till sig plockas det ur värdcellen, renas och dödas innan det blandas till vaccin.

När fågelinfluensan spreds under 2005–2006 började flera företag att ta fram cellodlade pandemivaccin. Så sent som i januari i år fick företaget Baxter det första godkända cellodlade pandemivaccinet i Europa. I den tidiga versionen var vaccinet något mindre effektivt än prototypvaccinet Pandemrix. England, Irland och Nya Zeeland har valt att köpa det cellodlade vaccinet mot svininfluensan.

De cellodlade pandemivaccinerna har inte hunnit testas på lika många personer som de äggodlade. De har också haft problem att få fram tillräckliga mängder antigener i sin produktion. Det kan vara skäl till att många länder valde äggodlat vaccin mot svininfluensan – trots att det tar något längre tid att få fram.

De cellodlade vaccinerna kan vara ett alternativ för äggallergiker, som ofta inte tål äggodlade vacciner. Men de svenska myndigheterna har inte köpt in celltillverkat vaccin mot svininfluensan.

Inom några år är det möjligt att fler vaccin tillverkas med hjälp av celler i stället för ägg. En annan lovande metod är att odla vaccin med hjälp av ett insektsvirus (baculovirus) som värd i stället för djurceller.

Källor: Baxter, Emea, Läkemedelsverket, GSK, ECDC, WHO, Smittskyddsinstitutet.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut