Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Så här tycker vetenskapen att du ska äta

Foto: TT

Är mättat fett bra eller dåligt om man vill gå ner i vikt? Ska man undvika kolhydrater eller kanske bara röra på sig mer om man vill leva längre? Det här säger vetenskapen om kost och dieter.

Det pågår en global fetmaepidemi, och nu uppskattas fler personer i världen vara feta eller överviktiga än underviktiga. I Sverige är det inte bättre, nästan hälften av landets befolkning beräknas vara fet eller överviktig. Eftersom övervikt och fetma ökar risken för bland annat typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar finns det ett stort behov av att få människor att gå ned i vikt. Och det saknas inte precis dieter.

En mycket stor trenddiet är LCHF, alltså ett lågt intag av kolhydrater och högt intag av fett. En annan är paleo, där man äter stenålderskost och en tredje är raw food, råkost. Det myndigheterna rekommenderar är hopplöst ute. Men ändå är det vad som har starkast stöd i vetenskapen.

Nyligen kom uppföljningsresultat från den stora PREDIMED-studien, där fler än 7.000 spanska kvinnor och män mellan 55 och 80 år följts i flera år. De lottades till tre grupper där två åt medelshavskost, men en grupp åt mer olivolja och en grupp mer nötter. Den tredje gruppen, som var kontrollgrupp, begränsade fettintaget. De som åt olivolja eller nötter minskade både vikten och midjemåttet.

– Den här studien bekräftar än en gång att det finns ett matmönster som är bra för hälsan och som är bra för alla hälsofaktorer, säger Mai-Lis Hellénius, överläkare och professor i livsstilssjukdomar vid Karolinska institutet.

Hon berättar att PREDIMED-studien tidigare visat att medelhavskosten kunde förhindra vart tredje fall av hjärtinfarkt och stroke. Det gällde både män och kvinnor och oavsett om de hade diabetes eller var överviktiga. Och nu i den senaste studien visar forskarna att maten även är bättre för vikten och bukfetman.

– PREDIMED har även visat att kvinnorna som äter medelhavskost har en betydligt lägre risk för att drabbas av bröstcancer. Och den här studien bekräftar vad vi sett i många observationsstudier, säger Mai-Lis Hellénius.

Många tycker nog att det är tråkigt att höra att det inte handlar om att banta, utan oftast handlar det om att det krävs en livsstilsförändring.

Annars är det oftast ingen bra idé att ta kostråd från en enskild studie. Många studier på det här området är dock korta eller fokuserar enbart på viktnedgång. Mai-Lis Hellénius påpekar att det finns många fler hälsofaktorer än bara vikt.

– Vi är extremt fixerade av vikt och viktnedgång. Även om du går ner i vikt på några veckor så är vikt bara en av alla hälsofaktorer. Höga blodfetter, högt blodtryck och högt blodsocker syns inte, men en rondör syns. Visst, vi vet att bukfetma, om alla kilon sitter på magen, är farlig. Men utöver det är vikt och BMI inga starka faktorer för hälsa, säger hon.

Det är därför som näringsrekommendationer tas fram utifrån den samlade vetenskapen. Vilket var precis vad hundra nordiska forskare gjorde och landade i de nordiska näringsrekommendationerna, eller NNR. Det är ingen diet utan ska visa på hälsosamma matvanor och är ungefär en gammaldags medelhavskost. De innebär kort att man ska äta mer grönt, frukt, bär, fisk och nötter. Istället för feta mejerivaror, vitt mjöl och smör ska man äta magra mejerivaror, fullkornsprodukter och vegetabilisk olja. Dessutom ska man begränsa intaget av rött kött, socker, salt och alkohol.

Inte särskilt svårt att följa och det som verkar ge bäst hälsa på sikt. Men ändå har NNR i många kretsar blivit utskälld och anklagats för att inte innehålla vetenskapliga rekommendationer.

– Amerikanska kostforskare gjorde nyligen en ny genomgång, eftersom det hela tiden kommer nya studier. Och de kom fram till samma sak som de nordiska näringsrekommendationerna, säger hon.

Samtidigt är det kanske dieterna som saknar vetenskapliga belägg. Förut skylldes det mesta av problemen på fett. Men på senare tid har kolhydrater varit en populär bov, framför allt hos LCHF-förespråkare. Men riktigt så enkelt verkar det inte vara visar en ny studie. LCHF-anhängare nämner ofta att mättat fett inte är farligt, och det finns enstaka studier som pekar i den riktningen.

Men nyligen publicerades en studie där det ingick fler än 80 000 kvinnor och 40 000 män som följts i runt 30 år. Resultaten visade att människor som åt mer mättat fett och transfett hade en ökad risk att dö i förtid. Enkel- och fleromättade fetter i kosten minskade däremot risken.

Trots teorier om att det är fett, kolhydrater eller socker som gör oss feta kanske det inte finns ett enskilt problem. Ändå lockas många av dieter. En förklaring kan vara att de lovar en snabb lösning och enkla regler att följa, som till exempel att utesluta kolhydrater. De nordiska näringsrekommendationerna har inga förbud. Allt går att äta, men inte hela tiden och inte i stora mängder.

– Många tycker nog att det är tråkigt att höra att det inte handlar om att banta, utan oftast handlar det om att det krävs en livsstilsförändring. De som förespråkar dieter är tvärsäkra och lovar massor. Det vill människor höra. Att dieter är individuellt och fungerar olika bra för olika personer är inget som de vill ta till sig, säger Mai-Lis Hellénius.

Att testa någon modediet för att på kort sikt gå ner i vikt kan alltså fungera för enskilda personer, men det betyder inte att samma recept fungerar för alla.

Mai-Lis Hellénius bästa tips för ett hälsosamt liv
  1. Rör på dig. Vi rör oss för lite i dag. Öka vardagsmotionen och bryt stillasittandet.
  2. Tänk tvärtom – utgå från det gröna. Välj mycket grönsaker, baljväxter, frukt och bär.
  3. Var kolhydrat- och fettsmart. Du behöver inte vara rädd för vare sig kolhydrater eller fett, men välj rätt sort. Bra kvalitet på kolhydraterna innebär bland annat grönsaker, rotfrukter och baljväxter. De fetter som är bra är vegetabiliska oljor och feta fiskar.
  4. Du behöver inte ta bort allt. Det finns också plats för rött kött och kakor, men sällan och små mängder.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.