Nobelpriset 2009

Så kan man förutsäga Nobelprisen

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Det finns knep om man vill förutsäga vem som får världens finaste pris – Nobelpriset. Karin Bojs avslöjar några av metoderna.

Det finns knep om man vill förutsäga vem som får världens finaste pris – Nobelpriset. Karin Bojs avslöjar några av metoderna.

Både DN och Sveriges Radios Vetenskapsradion brukar varje år spekulera i vem som ska få årets Nobelpris. Ibland spekulerar vi rätt.

Mitt bästa år var 2006, när jag lyckades pricka in två av tre pris. Efteråt fick jag höra att både fysikkommittén och medicinkommittén hade börjat leta efter läckor. De misstänkte att någon skvallrade för mig.

Annons:

Men jag har aldrig fått någon information från insidan. Det finns andra metoder. Man kan läsa in­nan­till i öppna källor.

Låt oss börja med medicinpriset. Det första jag tittar på är vilka som har fått det amerikanska Laskerpriset de senaste åren.

Laskerpriset är världens näst finaste medicinpris. Det finns i flera klasser, och framför allt de som får priset i medicinsk grundforskning får ofta även Nobelpriset.

De senaste tio åren har Laskerpristagare från år 1999, 2000 och 2001 fått åka till Stockholm fyra eller sex år senare.

Med samma eftersläpning skulle årets Nobelpris i medicin kunna gå till upptäckarna av blodstamceller Ernest McCulloch och James Till. Eller till Pierre Chambon, Ronald Evans och Elwood Jensen, som upptäckte så kallade kärnreceptorer. Eller till Robert Roeder som har visat hur genernas maskineri fungerar.

Men jag tror ännu mer på 2006 års mottagare av Laskerpriset: Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak.

De dyker nämligen upp på flera andra ställen där jag brukar leta efter möjliga pristagare.

Blackburn, Greider och Szostak har upptäckt ett enzym som kallas telomeras. Det gör att kromosomerna i cellerna håller sig evigt unga. Enzymet har de senaste åren fått stor betydelse i forskning både om åldrandet, om cancer och om stamceller.

Det är med andra ord högaktuellt, och trion Blackburn, Greider och Szostak hör till världens mest citerade forskare.

Därför är de favoritkandidater när företaget Thomson Reuters låter sin expert gissa på årets Nobelpristagare i medicin.

Ett sätt att ranka vetenskapliga studier är att räkna hur många gånger en artikel blir citerad av and­ra forskare. Thomson Reuters affärsidé är bland annat att tillhandahålla sådan statistik.

Företagets expert har alltså fiskat fram världens mest citerade forskare inom de ämnen som Nobelpriset belönar. Från dem har han valt ut några kandidater som han anser särskilt troliga.

I fallet Blackburn, Greider och Szostak håller jag med honom.

Med en reservation: det är faktiskt fullt möjligt att de får Nobelpriset i kemi i stället för medicin. Gränsen mellan kemi och medicin är flytande, och två av de tidigare nämnda Laskerpristagarna fick Nobelpriset i kemi.

Faktum är att Elizabeth Blackburn besökte ett stort Nobelsymposium i kemi för bara fem år sedan.

Nobelkommittéerna anordnar varje år symposier dit de bjuder framstående forskare som de vill känna på lite extra. Ämnena för symposierna ger en fingervisning om vad kommittéerna tycker är intressant och aktuellt. De inbjudna får inte sällan komma tillbaka lite senare och hämta det fina priset.

Thomson Reuters expert tror att årets Nobelpris i fysik går till ämnet kvantoptik. Det kan han mycket väl ha rätt i.

Jag är mer tveksam till hans förslag på pristagare: Peter Zoller och Juan Ignacio Cirac. De formulerade i mitten av nittiotalet hur en kvantdator skulle kunna se ut.

En kvantdator bygger på kvantmekanikens märkliga regler. Där finns inte bara ettor eller nollor, som i våra vanliga datorer – utan alla de små kvantbitarna i datorn kan vara både ettor och nollor samtidigt. Därför skulle kvantdatorn bli enormt mycket effektivare än våra nuvarande datorer.

Problemet är att kvantdatorer knappast finns i verkligheten än, även om det kom en rapport nu i somras om de första stapplande stegen.

Och Nobelkommittén i fysik belönar inte vetenskapliga teorier, hur intressanta de än är, förrän de har testats i praktiken.

Men de anordnade faktiskt ett stort symposium om kvantdatorer så sent som i somras.

Därför tror jag mer på andra aktörer inom kvantoptiken. Exempelvis Serge Haroche, en fransman. Han har gjort banbrytande upptäckter inom något som kallas kvantdekoherens, som är en förutsättning för kvantdatorerna.

Ett annat namn är Alain Aspect, som också är fransman. Han var den förste som i praktiken bevisade paradoxen som Einstein inte trodde på, nämligen att partiklar på ett till synes mystiskt sätt kan kommunicera med varandra på stora avstånd.

En helt annan möjlighet är att fysikpriset går till israelen Yakir Aharonov och britten Michael Berry. De har upptäckt kvantfenomen som kallas för Aharonoveffekten respektive Berryfasen.

Aharonov fick det israeliska Wolfpriset för några år sedan. Det är ytterligare ett knep om man vill veta vem som snart ska få Nobelpriset.

Wolfpriset delas bland annat ut i klasserna medicin, kemi och fysik och många av pristagarna dyker lite senare upp i Stockholm.

Men när det gäller fysikpriset är Wolfstiftelsen, liksom Thomson Reuters, inte alls lika noga som Nobelkommittén med att teorier ska vara visade i praktiken.

Dessutom är Nobelkommittén mycket noga med att försöka hitta den som faktiskt var först med en upptäckt. Det är inte nödvändigtvis den personen som sedan blir mest citerad.

När det gäller kemipriset är ändå Wolfpriset en bra ledtråd. Deras kemipris gick senast till en amerikan som heter William Moerner. Han har utvecklat en spektrometer som kan registrera enskilda molekyler.

Det är ett ämne som kemikommittén ägnade ett helt symposium åt ganska nyligen.

William Moerner toppade också Thomson Reuters gissning förra året.

I år tror Thomson Reuters på en schweizare som heter Michael Grätzel. Han har uppfunnit de så kallade Grätzelcellerna, som är en typ av solceller.

Men det tror inte jag. Miljöforskning har bara någon enstaka gång (upptäckten av ozonlagrets förtunning) lett till naturvetenskapliga Nobelpris. Det är bland annat därför frimärkssamlaren Jakob von Uexkull grundade ”Alternativa Nobelpriset” Right Livelihood.

Nej, jag tror på William Moerner som kemipristagare, eller på Elizabeth Blackburn, som jag nämnde ovan i samband med medicinpriset. Eller möjligen Ada Yonath, en israeliska som fick Wolfpriset i kemi 2006. Hon besökte också Nobelsymposiet i kemi för fem år sedan.

Ada Yonath arbetar med grundläggande mekanismer i cellen, som har stor betydelse för det högaktuella ämnet antibiotikaresistens.

I år tänkte jag även försöka förutsäga vem som ska få Riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Thomson Reuters och jag är helt överens. Det blir Ernst Fehr. Han är österrikare och arbetar i Zürich i Schweiz. Där bedriver han helt banbrytande forskning inom så kallad beteendeekonomi. Alltså ekonomi där forskare sätter upp experiment med försökspersoner och även utnyttjar modern teknik för hjärnforskning.

Bland annat har han kartlagt psykologiska krafter som får oss människor att samarbeta och vara snälla mot varandra. Inte minst det som kallas för ”altruistiska straff”. Lite brutalt uttryckt är det en vetenskaplig beskrivning av det vi i Norden brukar kalla jantelagen.

0 . Per sida:

Andra har läst

Mer från förstasidan

rinkebykravall_puffstor
Foto:DN

 Larm om bilbrand. När polis kom till platsen möttes de av stenkastning. 37  5 tweets  32 rekommendationer  0 rekommendationer

 Ett av våra vanligaste piller. Forskare har jämfört läkemedlet med placebo. 4  4 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

Forskningsinstitut har undersökt vilken stad i USA som har de minst lyckliga invånarna.  Mörk metropol. 14  2 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

manhattanpuff
Foto:TT/AFP
Annons:

 Hettan kvar. SMHI utökar klass 1-varningen till att gälla fler områden. 26  1 tweets  22 rekommendationer  3 rekommendationer

 Har fått nog av höga temperaturer. Stationen i Arvidsjaur hårt ansatt. 19  2 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

kontor144
Foto:Alamy

 Värmebölja i Sverige. Värme sänker din prestation och försämrar koncentration. 37  8 tweets  29 rekommendationer  0 rekommendationer

Hur är temperaturen på ditt jobb?

 Athena Farrokhzad upprör. ” ville kompensera för all den opartiskhet som de (Sveriges Radio) lyckats uppbåda”. 324  23 tweets  296 rekommendationer  5 rekommendationer

Athena Farrokhzad
Foto:Per Larsson En poet som nått ut.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: