Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Så kom hiv-viruset till USA på 70-talet

Närbild av viruset.
Närbild av viruset. Foto: AP

Genetiska analyser av tusentals 40 år gamla sparade blodprover visar att hiv-viruset kom till New York från Karibien runt 1970. Resultaten frikänner också en kanadensisk flygvärd som tidigare utpekats som personen som satte i gång epidemin i USA.

”Den förfärliga historien om patient noll” var rubriken till en recension av journalisten Randy Shilts bok ”And the band played on” i tidskriften Time i oktober 1987. Boken handlar om aidsepidemins utbrott i USA, och hur politiker, myndigheter och medier brydde sig mycket lite om sjukdomen så länge den bara verkade drabba homosexuella män, sprutnarkomaner och invandrare från Haiti.

Men många som skrev om boken fokuserade i stället på en person i den, Gaëtan Dugas, en blond, snygg, charmig och ständigt leende kanadensisk flygvärd som dog av aids 1984, 31 år gammal. Han kallades Patient noll, och det tolkades som att han var den förste nordamerikanen som fick sjukdomen. Eftersom arbetet på Air Canada tog honom över hela USA och resten av världen, och han hade sexuella kontakter med 250 olika män om året, pekades han dessutom felaktigt ut som den som orsakade epidemin.

– Han är bara en av tusentals personer som blev smittade innan någon kände till hiv och aids. Det är skönt att vi nu har genetiska bevis för det, säger Richard McKay, forskare vid institutionen för vetenskapshistoria och vetenskapsfilosofi vid universitetet i Cambridge i England.

Sjukdomen aids beskrevs första gången i en vetenskaplig artikel i juni 1981. Artikeln handlade om fem homosexuella män i Los Angeles med en svår form av lunginflammation som normalt bara drabbar personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Richard McKay och hans medarbetare kan nu visa att hiv-viruset då redan hade funnits i mer än tio år i USA. Resultaten publicerades i veckan i tidskriften Nature.

– Vi har fått fram den mest exakta dateringen för när hiv-viruset kom till USA: 1970 eller 1971. Det kom till New York som blev navet för den nya epidemin. Vi kan också se att det var en snabb epidemi: tiden det tog för antalet smittade att fördubblas var mindre än ett år, säger studiens ledare Michael Worobey, prefekt vid institutionen för ekologi och evolutionär biologi vid University of Arizona i USA.

Viruset kom till New York från Karibien, förmodligen från Haiti. Men vem som tog in sjukdomen är omöjligt att säga.

– Ingen ska klandras för att de sprider ett virus som ingen ens vet om att det finns. Viruset kan också ha kommit till New York med en importerad blodprodukt, säger Michael Worobey,

Forskarna har undersökt fler än 2 000 blodprov från 1978 och 1979, insamlade för en studie om hepatit C hos homosexuella män i New York och San Francisco.

Läs mer: Aids mörka rötter

– Vi utvecklade en ny teknik och kunde få fram hela arvsmassan hos viruset hos åtta personer som smittats tidigt under epidemin, säger Michael Worobey.

Fem av dem levde i New York och tre i San Francisco.

– Blodproven samlades in flera år innan någon ens hade upptäckt sjukdomen, men den genetiska variationen hos viruset i proverna från New York är så stor att viruset inte kan ha kommit dit i slutet av 1970-talet. Det är ett klart bevis på att viruset hade funnits och spridits där i många år. Proverna från San Francisco har inte alls lika stor variation. Sjukdomen kom alltså dit från New York mycket senare, säger Michael Worobey.

Jacques Pepin, epidemiolog vid Université de Sherbrooke i Quebec i Kanada och författare till boken ”The origins of aids”, är imponerad av studien.

– Det är verkligen en teknisk bedrift att ha återskapat hela arvsmassan från dessa mycket gamla prover, som måste ha brutits ned väsentligt under 35 år i en frys. Och det är enastående att det var möjligt att ens hitta proverna, säger han.

Michael Worobey och hans medarbetare har också fått fram viruset i två blodprov från Gaëtan Dugas, och kan visa att han var smittad av en variant av hiv som uppstått flera år efter att viruset kom till New York. Dessutom började han arbeta för Air Canada först 1974.

Det är viktigt att Gaëtan Dugas äntligen blir friad från alla misstankar, menar Jacques Pepin.

– Inom forskarvärlden var det naturligtvis ingen som trodde att Dugas verkligen var patient noll, men detta är det definitiva slutet för den teorin. Gaëtan Dugas familj måste ha haft en mycket svår tid när Randy Shilts i övrigt utmärkta bok kom ut, säger han.

Patient noll brukar användas som beteckning för det första kända fallet av en sjukdom, men Gaëtan Dugas fick epitetet på grund av en felskrivning. I en artikel publicerad 1984 med de första beläggen för att aids är en sexuellt överförbar sjukdom finns ett diagram med 40 smittade män från olika städer som visar vilka av dem som haft sex med varandra. Gaëtan Dugas finns i mitten av diagrammet, betecknad med bokstaven O som betyder att han var bosatt ”Outside of California”, alltså utanför Kalifornien.

– Bokstaven O tolkades felaktigt som siffran noll, säger Richard McKay.

Att Dugas hamnade i mitten beror också på att han gav forskarna namnen på nästan 10 procent av de många män han haft sexuell kontakt med, medan flera andra i studien bara kunde namnge några stycken.

Den globala aidsepidemin började i staden Leopoldville, nuvarande Kinshasa, i Kongo på 1920-talet på grund av de speciella sociala förhållanden som rådde där, med brist på kvinnor och utbredd prostitution. I New York ledde det så kallade Stonewallupploppet i juni 1969, där besökare på gaybaren Stonewall Inn gick till motattack vid en polisrazzia för att protestera mot polisens trakasserier av homosexuella, till att gayrörelsen fick större politisk betydelse. Men det kan också ha bidragit till att det blev lättare för homo- och bisexuella män att träffas, och därmed till att epidemin fick snabb spridning.

– Kinshasa var en viktig vändpunkt för hiv. På samma sätt verkar New York ha varit en viktig vändpunkt för den amerikanska varianten av viruset. Därifrån spreds sjukdomen till amerikanska västkusten, och så småningom vidare till Västeuropa, Australien, Japan, Sydamerika och andra delar av världen, säger Michael Worobey.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.