Vetenskap

Så påverkas Arktis djur av varmare klimat

Efter regniga vintrar föder de utsvultna renhonorna färre ungar.
Efter regniga vintrar föder de utsvultna renhonorna färre ungar. Foto: Brage Bremset Hansen

Hela djursamhällen förändras när klimatet blir varmare. Det har norska forskare nu kunnat visa för första gången genom att studera renar, ripor, möss och fjällrävar på Svalbard.

Världen blir varmare och allra fortast går klimatförändringen i Arktis. En viktig frågeställning är därför vad som ska hända med de arktiska djuren. Många studier har redan visat att en enskild djurart kan minska eller öka när temperaturen ökar i en region. Men ingen har tidigare kunnat säga något säkert om hela ekosystem med både växtätare och rovdjur.

Nu redovisar Brage Bremset Hansen från Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim och hans medarbetare en studie i tidskriften Science. Under tjugo års tid har de studerat vädret på Svalbard, men också förekomsten av vildren, fjällripa, en lokal mus och fjällräv.

– När det blir mer regn på vintern pressas hela djursamhället. I dag är kraftiga vinterregn ett extremt väder på Svalbard. Men klimatmodellerna visar att sådana regn kommer att bli vanligare i framtiden, inte bara på Svalbard utan över stora delar av Arktis, säger Brage Bremset Hansen.

Det finns två stora fördelar för forskarna med att studera just Svalbard. Dels är klimatet redan nu ganska varmt och fuktigt för att vara så långt norrut, på grund av läget i Atlanten. Dels är djursamhället extremt enkelt uppbyggt med bara fyra arter.

Visserligen kommer fåglar av många olika arter på besök under sommaren. Men under vintern är vildren och fjällripa de enda växt­ätarna, förutom den lilla östmarksmusen som är införd av människan och finns lokalt på vissa platser. Ibland kommer isbjörnar i land. Men normalt är fjällräven det enda rovdjuret.

När regn faller över snön och den frusna marken på Svalbard kan två saker hända. När temperaturen sjunker under noll igen kan det bli hård skare på snön. Men ännu värre ur växtätarnas perspektiv är när hela marken täcks av ett tjockt islager.

– Det är inte ovanligt med islager som är tio centimeter tjocka. Eftersom växtligheten bara är tre centimeter hög innebär det att maten blir helt täckt, säger Brage Bremset Hansen.

Under vintrar med mycket regn minskar bestånden av fjällripor, möss och vildrenar snabbt. Framför allt dör renarnas kalvar och äldre, svagare renar. Dessutom drabbas de utsvultna renhonornas fruktsamhet.

– De aborterar sina foster. Det blir en krasch i hela beståndet som tar två tre år att bygga upp igen.

Fjällrävarna däremot mår mycket bra. De lever huvudsakligen på döda renar, och efter regniga vintrar finns det ju ett överflöd av kadaver. Extra många rävungar klarar sig under vår och sommar.

Men påföljande vinter är det fjällrävarnas tur att drabbas av motsvarande krasch. De få renar som har överlevt är starka och robusta. Rävarna har därför minimal tillgång på renkadaver och konkurrensen om födan blir mycket stor.

– Det blir en synkroniserad fluktuation av bestånden, men i rävarnas fall blir det ett års fördröjning, säger Brage Bremset Hansen.

Liknande klimateffekter är mycket svårare att upptäcka i mer komplicerade ekosystem, där det finns många olika slags rovdjur. Men Brage Bremset Hansen varnar för en utveckling där hela Arktis – både Norden, Ryssland, Kanada och USA – får varmare vintrar med mera regn.

– Vi misstänker att regnets effekter på de växtätande djuren kan förstärkas så att det blir kaskadeffekter på andra ställen i näringskedjan, till exempel att rovdjuren börjar angripa fåglarna i stället.