Schimpanssex känns inte bekvämt

Och framför allt känns det väldigt oetiskt med tanke på den eventuella avkomman.

Det är inte så troligt att en hybrid mellan människa och schimpans skulle överleva. Men möjligheten finns, rent tekniskt. Hästar och åsnor kan korsas och åstadkommer då mulor och mulåsnor. Oftast blir dessa djur sterila, men det finns exempel på hybrider som har kunnat få ungar och föra sina mixade anlag vidare till kommande generationer.

Nu visar det sig att en sådan här hybrid i själva verket verkar vara anmoder till alla nu levande människor. Vår förhistoria har plötsligt ställts i en ny och mera pikant dager.

I veckan publicerade ledande amerikanska genforskare denna häpnadsväckande nyhet i tidskriften Nature. De har använt sig av den stora sammanställningen av människans dna, som blev färdig för fem år sedan, och den motsvarande stora kartläggningen av schimpansens dna, som blev färdig i höstas.
Bit för bit har David Reich och hans kolleger jämfört dna-molekylerna. Dessutom har de tittat på de fossila fynd av förmänniskor som antropologer har hittat i Afrika.

Vid en första betraktelse går informationen helt enkelt inte ihop. Den äldsta troliga förmänniska som har hittats är mellan sex och sju miljoner år gammal. Den hittades för fem år sedan i nuvarande Tchad och har fått populärnamnet Toumaï. Det vetenskapliga namnet är Sahelanthropus tchadensis.

Det märkliga med Toumaï är att dess ansiktsform är lite mer modern och mänsklig än den yngre arten Australopithecus afarensis, vars mest kända representant har fått populärnamnet Lucy och är 3,2 miljoner år gammal.

De nya dna-analyserna visar att människans och schimpansens släktlinjer skilde sig åt för mer än 6,3 miljoner år sedan. Men sedan, efter mer än en miljon år, gick linjerna ihop igen. En förmänniska parade sig med en förschimpans, och de två fick en levande dotter som i sin tur kunde få avkomma.
Visserligen var förmänniskan och förschimpansen närmare släkt med varandra än dagens människor och schimpanser. Men deras respektive släktlinjer hade ändå utvecklats åt olika håll under mer än en miljon år. De var två olika arter. Förmänniskan gick upprätt på två ben, förschimpansen oftast på fyra ben. Relationen skulle med en nutida term beskrivas som ett tidelag. Men avkomman var livskraftig och hade till och med överlevnadsfördelar jämfört med sina jämnåriga utan färska schimpansanlag.

Den kontroversielle forskaren Bruce Lahn, som intervjuas här intill, spekulerar också i sexuella förbindelser över artgränserna. Men nu handlar det om relationsdramer av senare märke. Bruce Lahn hävdar att temat i bästsäljarromanerna om Grottbjörnens folk faktiskt har en grund i verkligheten. Det vill säga att den moderna människan Homo sapiens hade ihop det med neandertalare. Det skulle, enligt Bruce Lahn, ha inträffat för sisådär 37 000 år sedan.

Jag vill verkligen påpeka att Bruce Lahns forskning är kontroversiell, och även används som slagträn av nazister (hur det nu kan vara något att skryta över att vita européer är närmare släkt med neandertalare). Forskare som verkligen arbetar med att kartlägga neandertalarnas dna är kritiska mot hans långtgående påståenden.

Om några månader kommer Svante Pääbo och hans medarbetare vid Max-Planckinstitutet i Leipzig att offentliggöra sina rön om neandertalarnas dna. Då får vi veta mer om vem som möjligen låg med vem för 37 000 år sedan. Men redan de nya rönen om vårt komplicerade släktskap med schimpanserna har fått romanerna om Grottbjörnens folk att blekna.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut