Redan från starten gick det snett.
Efter många års planering och konstruktion var Hubble klart 1985. Men så exploderade rymdfärjan Challenger året därpå och amerikanska rymdstyrelsen Nasa stoppade all bemannad rymdtrafik. Först i april 1990 kunde Discovery ta upp Hubble i rymden på uppdrag av Nasa och europeiska ESA.
Febrigt väntade forskare jorden runt på de första bilderna.
När de kom blev besvikelsen oerhörd.
Miljarddollarprojektet Hubble levererade suddiga bilder, bara något bättre än markteleskop. Vitsen med Hubble är just att kunna se djupt in i universum utan störningar av jordatmosfären.
Det optiska teleskopets 2,4 meter breda huvudspegel visade sig vara felkonstruerad. Hubble led helt enkelt av ett synfel.
Under det första serviceuppdraget i slutet av 1993 fick Hubble "glasögon". Astronauter installerade Costar, ett instrument som korrigerade fokuseringsfelet. Även en bättre kamera sattes in.
Sedan den stunden är Hubble en enda lång framgångssaga.
- Vad gäller forskningsproduktion är Hubble det mest effektiva teleskopet som funnits, säger professor Nikolai Piskunov på institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet till TT.
De enorma mängderna mätdata har resulterat i tusentals vetenskapliga artiklar. Forskarna har under åren fått ny kunskap om såväl bortre universum som vårt eget solsystem. Nya teorier har fötts utifrån Hubbles enastående klara och djupa bilder av galaxer, supernovor, stoft- och gasmoln, stjärnor och planeter.
- Före Hubble var kosmologi ett helt teoretiskt forskningsområde. Med Hubble blev kosmologin en vetenskap byggd på observationer, sammanfattar Nikolai Piskunov.
På måndag planerar Nasa att skicka upp rymdfärjan Atlantis till Hubble. Det blir det femte och sista serviceuppdraget (försenat sedan i höstas på grund av tekniska problem).
Under expeditionens fem rymdpromenader ska astronauterna reparera instrument som varit ur drift, installera nya instrument, ersätta batterier och stabiliserande gyroskop, byta ut dator och andra hårdvaror.
Efter en uppgradering av Hubbles kamera blir det möjligt att ännu bättre studera hur stjärnor bildas och det mest avlägsna galaxerna utvecklas. Astronomerna hoppas också lära sig mer om mörk materia och mörk energi.
Uppdraget innebär högre risk än ett vanligt besök på rymdstationen ISS. Hubble ligger i omloppsbana på cirka 57 mils höjd och där finns mer rymdskrot än på ISS-höjden 35 mil. Risken för träff är nu ungefär 1/200 jämfört med 1/300, enligt Nasa.
Rymdfärjan Endeavour står beredd på Kennedy Space Center i Florida att snabbt lyfta om de sju i Atlantis besättning skulle behöva undsättas.
Under åren har det rått ett mäktigt tryck från astronomer världen runt för att få observationstid på Hubble.
Också forskarna i Uppsala har haft stora nytta av teleskopet, berättar Nikolai Piskunov. Till Hubbles viktigaste upptäckter räknar han hur galaxer kolliderar och byggs upp av mindre galaxer.
- Det var Hubble som för första gången visade hur den processen går till.
Även tillbakablickarna i tiden årmiljarder bort, till bildandet av de första galaxerna, har gjort djupt intryck.
- Det var helt överraskande att de första galaxerna visade sig ha en helt annan struktur än vad vi väntat oss, säger han.
Egentligen borde sagan Hubble varit all redan nu. Efter katastrofen med rymdfärjan Columbia 2003 beslutade Nasa att ställa in det sista serviceuppdraget. Protester från vetenskapsmän, politiker och allmänhet ledde till omprövning.
Hubble får leva vidare i fem—tio år. Med tiden kommer dess betydelse att minska. Nya och mer specialiserade rymdteleskop är på gång, liksom jättelika markteleskop som klarar av att kompensera för de atmosfäriska störningarna.
Men vår tids store avslöjare av universums mysterier heter Hubble.
Hatten av.