Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Släktforskare tar nya genvägar

Rolf Berlin sitter på Riksarkivet och bläddrar i Sveriges äldsta förmögenhetslängd, från Karl XII:s tid. Den har han renskrivit till hjälp för forskare och andra släktforskare.
Rolf Berlin sitter på Riksarkivet och bläddrar i Sveriges äldsta förmögenhetslängd, från Karl XII:s tid. Den har han renskrivit till hjälp för forskare och andra släktforskare. Foto: Jonas Lindkvist
Dna-teknik har gett släktforskare nya verktyg. I takt med att tekniken utvecklas blir molekylärbiologin ett alltmer användbart komplement till skriftliga källor.

Rolf Berlin har varit hängiven släktforskare i många år. Redan som tonåring blev han inspirerad av sina föräldrars och sin morfars färgstarka historier om livet i de bohuslänska fiskarsamhällena.

Han började leta i gamla kyrkoböcker. Några år senare, i fyrtioårsåldern, tog han tag i släktforskningen på allvar.

– Jag hittade otroligt spännande saker, bland annat om häxprocesser på 1600-talet.

En av Rolf Berlins tidiga anmödrar, från Käringön i Bohuslän, blev avrättad som häxa i Myggenäs på Tjörn 1632. Rolf har till och med hittat gamla kvitton som anger vad bödeln fick i betalt.

Men så småningom började de skriftliga källorna kännas uttömda. Han kom inte längre tillbaka än 1600-talet.

För knappt tio år sedan läste han boken ”Evas sju döttrar” av den brittiske genetikern Brian Sykes i Oxford. Det är en populärvetenskaplig skildring som berättar om hur dna kan avslöja släktskap på mödernet – ända tillbaka till allas vår gemensamma anmoder Eva som levde i Afrika för cirka 190 000 år sedan.

Enligt Brian Sykes koloniserades Europa av totalt sju kvinnor, som han namngav och berättade om i boken. I dag, tio år senare, har forskningen nyanserat och reviderat många av hans uppgifter. Släktträdet över världens anmödrar har blivit mycket större och mer förgrenat. Men grundprincipen står kvar: genom att analysera dna från så kallade mitokondrier – som alla människor ärver från sina mödrar – går det att härleda vilka kvinnor vi härstammar från på moderslinjen.

Oxfordforskarna sålde även ett gentest, som kostade omkring 5 000 kronor. Det tyckte Rolf Berlin var för dyrt.

Men när tidskriften National Geographic och datorföretaget IBM lite senare satte i gång ett stort projekt hakade han på. Omkring år 2005 lät han testa sig i Genographic project. Det kostade bara någon tusenlapp och nu fick han resultat både från sina mitokondrier, som berättar om mödernelinjen, och från sina Y-kromosomer, som berättar om fädernelinjen.

Det visade sig att Rolf Berlins avlägsna anmoder tillhörde gruppen H. Det innebär att han härstammar från en kvinna som populärt brukar kallas för Helena. Hon levde sannolikt i en jägar- och samlarkultur för cirka 30 000 år sedan, under en köldperiod, när människorna drog sig ned från norra Europa mot varmare trakter i nuvarande Spanien, Italien och Balkan.

Hans anfader var en så kallad R1b. Vi kan kalla honom Raoul. Det var en man som tillhörde samma sorts jägar- och samlarkultur som Helena, och som också hade sökt sig från norra Europa mot sydligare trakter under istidens allra kallaste fas.

– Det här var ju ett väldigt grundläggande test, påpekar Rolf.

Han gick snart vidare till mer avancerade varianter. Ett lyckades han få gratis och de andra betalade han för. De företag han anlitade heter Family Tree DNA, SMGF och 23andMe.

Dessa företag, liksom Genographic project, samlar alla kunder som vill i stora register. I dessa register ligger nu hundratusentals människor, och där kan man jämföra om det finns personer med liknande dna-uppsättningar. Släktingar, med andra ord.

Nu testar företagen inte längre bara mitokondrier och Y-kromosomer, det vill säga rena möderne- och fädernelinjen. De undersöker också så kallat kärn-dna eller autosomalt dna, det vill säga det dna som har blandats ihop från alla våra tidigare förfäder.

– En kusin ska ha ungefär 12 procent dna gemensamt, en syssling 3 procent och en brylling ungefär 0,5 procent, säger Rolf.

Själv har han hittat bland annat en amerikansk släkting som enligt testföretaget ska vara en syssling, men som enligt Rolf Berlins efterforskningar i historiska källor snarare är en brylling.

Han har också fått sina släktträd efter Helena och Raoul mycket mer utförliga och förgrenade. Hans senaste anmoder enligt dna-analyserna levde för bara 1 500 år sedan, och anfadern för cirka 2 000 år sedan. Det är alltså inte längre särskilt långt glapp till 1600-talet, där de historiska källorna tar vid.

– Att släktforska med dna har varit fantastiskt fascinerande och intressant, tycker Rolf Berlin.

Visst kan han se tänkbara etiska problem.

– Teoretiskt sett kan man ju blottlägga otrohet, till exempel om det plötsligt skulle dyka upp en massa okända kusiner. Men som jag ser det har man sina sociala förfäder och så finns den biologiska sanningen, och båda är intressanta.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.