Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Smältvatten från ishavet riskerar störa havsströmmen

Forskare varnar för att det bara är en tidsfråga innan cirkulationsmönstret i atmosfären över Arktis slår om och stora mängder kallt sötvatten strömmar in i Nordatlanten. Resultatet kan i värsta fall påverka det europeiska klimatet, men det blir knappast som i Hollywoods skräckvision i filmen ”The Day After Tomorrow”.

Den stora mängd isigt smältvatten som ansamlas i Norra ishavet är ett osäkert kort i klimatförändringen, varnar europeiska forskare i en rapport från Clamer-projektet. Clamer är ett samarbete mellan 17 forskningsinstitut i tio olika europeiska länder och samlar nära 300 EU-finansierade forskningsprojekt kring klimatförändringar och Europas hav och kustnära vatten.

Smältvattnet i Norra ishavet motsvarar i dag 7.500 kubikkilometer, enligt forskarna. Det är dubbelt så mycket som vattenvolymen i afrikanska Victoriasjön, världens till ytan näst största sötvattensjö.

Enligt den nederländska oceanografen Laura de Steur är mängden vatten som kommer från kanadensiska och sibiriska floder större än vanligt. Detta på grund av varmare temperaturer i norr som smälter isen.

– Också havsisen smälter snabbt – ett nytt bottenrekord när det gäller täckt havsyta dokumenterades i januari av amerikanska isdatacentret NSIDC – och ökar på färskvattenmängden i det relativt lugna Norra ishavet, säger hon i ett uttalande.

De senaste tolv åren har vindarna i atmosfären över Arktis rört sig mestadels medurs och hållit kvar det relativt saltfattiga vattnet. Det är vad som händer när vindarna vänder som oroar forskarna, detta eftersom den atlantiska cirkulationen beror på temperatur så väl som salthalt.

Havscirkulationen tar varmt vatten från tropiska breddgrader till Nordatlanten, där det kallnar och ökar i salthalt. Det kallare och saltare vattnet har högre densitet och sjunker till havsbottnen. Längs bottnen åker det sedan tillbaka söderut och stiger sedan när det värms upp igen. Det lyfter då med sig näringsämnen från bottnen som är livsviktiga för näringskedjan i havet.

Hypotesen som oroar forskarna är att ökad avsmältning i Arktis späder ut saltvattnet i norr och ändrar dess täthet, vilket skulle få cirkulationen att sakta ner. Det skulle i så fall kunna påverka klimatet i Europa.

Clamer-forskarna lyfter dock fram att växthuseffekten skulle kunna motverka kylningen åtminstone tillfälligt, men att Storbritannien och Skandinavien ändå riskerar en markant nedkylning. De skriver också att förändringar i havscirkulationen enligt klimatforskaren Detlef Quadfasel visserligen kan ske över ett eller ett par decennier, men att en mer gradvis förändring är mer trolig.

Skräckscenariot om en hastigt uppkommen istid som målas upp i Hollywood-filmen ”The Day After Tomorrow”, avfärdas av Laura de Steur.

– Istider sker på geologiska tidsskalor som omfattar tiotusentals år, däremot kan stora regionala förändringar komma i fråga om havscirkulationen förändras.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.