Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Smarta hjärnor sorterar bort mest information

Illustration: Tzenko Stoyanov

Människor med hög IQ uppfattar stora rörelser sämre än andra. Deras hjärna sorterar automatiskt bort sinnesintryck som verkar oviktiga. ”Jag blev verkligen förvånad över hur starkt sambandet var”, säger forskaren Duje Tadin.

Det finns ett oväntat starkt samband mellan vilken intelligenskvot människor har och hur snabbt de ser hur saker rör sig, enligt en ny amerikansk studie.

– Vi har hittat ett mycket enkelt test som kan förutsäga människors IQ med väldigt hög precision, säger forskningsledaren Duje Tadin vid University of Rochester i USA.

Försökspersoner med hög IQ var snabbare än andra på att avgöra åt vilket håll ränder på en dataskärm rörde sig, precis som Duje Tadin och hans kolleger hade väntat sig. Men det gällde bara om bilden på skärmen var liten. I stora bilder hade deltagarna med hög IQ istället mycket svårare än de andra att se rörelsen.

– Personer med hög IQ har en hjärna som automatiskt fokuserar på små rörliga föremål, och lika automatiskt filtrerar bort annat, säger Duje Tadin.

Vi översköljs ständigt av sådana mängder av nya intryck att vi inte har någon möjlighet att hantera alltihop, och därför måste hjärnan välja.

– Vi vill koncentrera våra begränsade hjärnresurser till det som verkligen är viktigt, och sålla bort allt som inte är viktigt, säger Duje Tadin.

Att blixtsnabbt uppfatta hur små saker rör sig kan vara livsavgörande. Du måste hinna upptäcka barnet som plötsligt springer ut i trafiken, flaskan som kastas mot ditt huvud eller bollen som rullar in i mål. Men det betyder minst lika mycket för överlevnaden att sortera bort allt som är oviktigt.

Molnen som sakta rör sig över himmeln behöver vi inte bry oss om, och inte heller träden som susar förbi längs vägen när vi kör bil. Så fort vi själva är i rörelse rör sig också hela världen runt oss.

Även när vi sitter helt stilla och bara rör på ögonen skiftar synfältet. Duje Tadin jämför med hur skakig bilden blir när någon går omkring och filmar med en handkamera.

– Men när du och jag går omkring så skakar inte världen omkring oss upp och ned för varje steg vi tar. På något sätt lyckas vår hjärna korrigera bilden. Ett sätt att göra det är att inte vara särskilt känslig för rörelser i bakgrunden, säger han.

Och det verkar vara just därför försökspersonerna med hög IQ hade svårare att se hur ränderna på dataskärmen rörde sig i större bilder. Deras hjärna klassificerade rörelsen som oviktigt bakgrundsbrus. Det var bara när bilderna var så små att de rymdes inom den del av synfältet där ögat kan fokusera som de snabbt kunde uppfatta rörelsen.

Duje Tadin är neurolog och forskar om synen, och upptäckten av sambandet mellan rörelseuppfattning och IQ skedde nästan av misstag. Han och hans kolleger studerade människor med schizofreni, och eftersom det är viktigt i medicinsk forskning att patienterna och kontrollgruppen av friska personer överensstämmer på så många sätt som möjligt testade de även alla deltagarnas IQ. Duje Tadin märkte att det verkade finnas en koppling, och undersökte saken närmare.

– Jag blev verkligen förvånad över hur starkt sambandet var. Och misstänksam. Det var en liten studie, med bara 12 personer, och sambandet var alldeles för starkt. Då måste man alltid misstänka att det är något lurt, eller att det bara är en tillfällighet, säger han.

Forskarna gjorde en större studie med 53 nya deltagare som alla fick göra ett mer omfattande intelligenstest, det två timmar långa så kallade WAIS-IV-testet, som är ett standardverktyg för att mäta IQ i USA.

Men det gick likadant även med det nya upplägget. På alla områden presterade personerna med hög IQ bättre än andra, utom just när det gällde att se de stora rörelserna.

– Beläggen var om möjligt ännu starkare i den större studien, så jag är övertygad om att effekten verkligen finns. Och sambandet vi ser är mycket, mycket starkare än alla kopplingar mellan IQ och sinnesintryck som har mätts i tidigare studier, säger Duje Tadin.

Resultaten publiceras i veckans nummer av tidskriften Current Biology. Enligt Duje Tadin visar de att bortsållningen av oviktig information är något som sker helt automatiskt, och att hjärnan verkar fungera olika hos människor med hög och låg IQ. Nu vill han och hans kolleger ta reda på varför sambandet mellan IQ och förmågan att sålla bort oviktiga synintryck är så stark, och gör nya försök med hjärnkameror för att se hur kopplingarna mellan olika delar av hjärnan ser ut.

En vanlig definition av intelligens är förmågan att snabbt ta in och tolka information. Duje Tadin menar att hans resultat visar att definitionen måste göras om. Enligt honom är intelligens i stället hur effektivt hjärnan kan hitta den viktiga informationen och fokusera på den, och strunta i det som är oviktigt.

– Att sålla bort oväsentligheter är en mycket viktig del av intelligensen. I den värld vi lever är det för mycket information omkring oss hela tiden, och det blir ju bara värre och värre. Men kan du fokusera på det som är mest relevant kommer du att klara dig bra, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.