I petriskålarna i professor Henk Haagsmans laboratorium i Holland växer och delar sig stamceller, som forskarna har tagit från grismuskler. Just de här cellerna kan dela sig flera gånger per dygn. Varje gång blir de dubbelt så många. Det tricket kan de upprepa upp till 150 gånger utan att deras arvsmassa förändras.
- I teorin går det att få tusentals ton kött från bara en enda cell, säger professor Henk Haagsman på veterinärmedicinska fakulteten vid universitetet i Utrecht.
Han leder en forskningsgrupp som försöker framställa kött på konstgjord väg.
Inom den biomedicinska forskningen har forskarna under det senaste decenniet lärt sig att styra cellers utveckling. I dag finns exempel där forskare fått fram både brosk, hud och celler i hjärtvävnad genom att odla stamceller.
Men Henk Haagsman har ett helt annat mål med sin forskning. Han vill ta dagens köttproduktion in i stamcellernas tidevarv. På så sätt skulle man kunna ersätta dagens storskaliga djurhållning med fabriker som enbart odlar celler, menar han.
- Inom tre till fyra år tror jag vi har ett kött att visa upp, även om det kanske ännu inte är en färdig kommersiell produkt, säger Henk Haagsman.
Förespråkarna för in vitro-kött, som det kallas, har starka argument. Redan i dag står köttproduktionen i världen för 18 procent av alla utsläpp av växthusgaser. Samtidigt spår FN:s livsmedelsorgan FAO att köttkonsumtionen globalt kommer att fördubblas fram till 2050. I dag äter västvärlden i genomsnitt 43 kilo kött per person och år, en siffra som ökar med
2 procent årligen. I utvecklingsländer, som Indien och Kina, ökar köttkonsumtionen ännu snabbare i takt med att ekonomin växer.
Ett sätt att få bukt med de miljöproblem som detta medför kan vara att satsa på in vitro-kött, menar Johanna Berlin, forskare vid institutet för livsmedelsforskning och bioteknik, SIK, i Göteborg.
- Inom medicinen har man hållit på med det här länge. Steget är inte långt till att börja odla kött på samma sätt, säger Johanna Berlin.
I början av 2000-talet lyckades forskare från Touro-universitetet i New York få fram ätbara muskelproteiner från en guldfisk. Pengarna kom från den amerikanska rymdstyrelsen Nasa, som ville få fram en metod att förse astronauter på långa rymdfärder med färsk mat.
Därefter har andra forskargrupper fortsatt på samma spår.
Först måste de ha en cell att odla. Henk Haagsman har valt en sorts stamcell från djurens muskler. Stamceller delar sig oftare än vanliga muskelceller.
Sedan placeras cellerna i en näringslösning där de växer till och förökar sig. När tiden är inne förändrar forskarna innehållet i näringslösningen så att stamcellerna börjar utvecklas till muskelceller. Det görs genom att man tillsätter vissa tillväxtfaktorer. Så småningom börjar dessa små enkla muskelceller smälta samman och bilda muskelfibrer. Dessa behöver sedan tränas regelbundet för att växa och bli större.
Just i Utrecht använder sig forskarna av stamceller från en grismuskel.
- Men jag är övertygad om att det går lika bra med vilket djur som helst. Det är ingen skillnad, säger Henk Haagsman.
Problemet med stora köttstycken är att se till att alla cellerna förses med näring, eftersom det inte finns några blodådror i köttet. Men även detta tror sig forskarna så småningom kunna lösa. Ett sätt är att sätta in små, tunna rör inne bland cellerna, en annan lösning kan vara att odla cellerna i tunna lager och rulla ihop dem till större stycken.
Julie Gold, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, tror att det dröjer innan forskningen hunnit så långt att det går att få fram hela köttbitar, som en fläskfilé.
- Det ligger längre fram i tiden. Det enklaste är att strunta i strukturen och göra köttfärs, säger Julie Gold.
En av utmaningarna är att konstruera en bioreaktor, där hela processen kan skötas automatiskt. Där måste finns rätt mängd näringslösning, rätt temperatur, en metod för att motionera celler och sedan teknik för att övervaka hela processen.
En annan utmaning är att få fram både näringslösningen och de tillväxtfaktorer som behövs för att cellerna ska utvecklas på ett miljövänligt sätt.
I Norge försöker forskare i samarbete med Statoil få fram bioprotein till cellerna med hjälp av metangas och bakterier. Även i det holländska forskningsprojektet är det en viktig fråga att lösa.
- Vi har en samarbetspartner som arbetar med att ta fram en näringslösning som framställs med hjälp av solljus. Det är en viktig del för att detta ska ge positiv effekt på miljön, säger Henk Haagsman.
Enligt Henk Haagsman är nästa steg i utvecklingen att genomföra mer storskaliga försök att odla kött. Tidigare i år bildades ett internationellt forskarkonsortium med uppgift att få fram pengar till sådan forskning.
I våras publicerade konsortiet siffror som visar att med dagens kostnad skulle kyckling gå att framställa till en kostnad dubbel den från broilerfabriker, men med teknikutveckling och billigare näringslösning för cellerna skulle dessa kostnader snart falla.
- Vi har gjort en ekonomisk analys, och den ser lovande ut. Men utvecklingskostnaderna är för stora än så länge för att detta ska drivas av industrin själv. Det behövs mer grundforskning innan det kan bli en industriell produkt, säger Stig Omholt, professor vid institutionen för integrerad genetik vid det norska lantbruksuniversitetet i Aas, och ordförande för In Vitro Meat-konsortiet.