Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Social robot ska upptäcka demens tidigare

Hedvig Kjellström, professor på KTH, tillsammans med roboten som forskarna hoppas ska hjälpa läkarna att ställa en tidigare demensdiagnos.
Hedvig Kjellström, professor på KTH, tillsammans med roboten som forskarna hoppas ska hjälpa läkarna att ställa en tidigare demensdiagnos. Foto: Johan Lindahl

År 2050 beräknas antalet dementa ha tredubblats och det kommer att bli tung belastning för vården. Men forskarna har en lösning på problemet: en social robot som flyttar in hos patienten.

Bakom en vit mask sitter en liten projektor som avbildar ett animerat människoansikte på masken. Ansiktet följer sin samtalspartner med blicken, höjer frågande på ögonbrynen och lägger pannan i funderande veck. Allt för att göra ett så mänskligt intryck som möjligt.

Det här är roboten som förhoppningsvis ska kunna hjälpa läkarna att fastställa demensdiagnoser bara genom att befinna sig i samma rum som patienten. Demens innebär bland annat att den sjuka har problem med minnet och svårt att tolka sin omgivning.

Att roboten beter sig som en människa är avgörande för att patienten ska bete sig som om den hade kommunicerat med en riktig person. Först då går det att analysera patientens interaktion med roboten.

– Att ställa en diagnos är ett pussel där man behöver samla olika typer av information, så här behövs allt stöd som går att få, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi på Karolinska universitetssjukhuset, KS.

Hennes forskarteam ska bistå forskare från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, genom att tillsammans med dem utveckla de minnestester som roboten ska kunna genomföra med patienter.

Visst kan det låta som taget ur en science fiction-film. Men roboten kan bli väldigt betydelsefull. Demensutredningar är nämligen både långa och resurskrävande, och i takt med att vi lever längre kommer antalet demenspatienter att öka. År 2050 beräknas de vara tre gånger så många som i dag.

Den sociala roboten finns redan i dag på KTH. Och när Hedvig Kjellström, professor i datorvetenskap, fick höra talas om att forskarkollegorna på institutionen för tal, musik och hörsel varit i kontakt med KI för att utveckla roboten till ett verktyg för demensvården, men att projektet hamnat på is, bestämde hon sig för att driva i gång det igen. Tack vare ett anslag på 22 miljoner kronor kan forskarna nu vidareutveckla roboten för att senare testa den med riktiga patienter på Karolinska universitetssjukhusets minnesmottagning i Stockholm.

Där försöker man tidigt ta reda på vad patienternas minnesbortfall beror på, så att man kan påbörja behandling av dem som drabbats av någon av de sjukdomar som leder till demens, där alzheimer är den allra vanligaste. Men också för att patienter som lider av demensliknande symptom av andra orsaker inte utsätts för onödiga undersökningar. På minnesmottagningen genomgår patienterna ett flertal tester, bland annat en magnetröntgen av hjärnan, intervjuer och minnestester. Men under ett kort läkarbesök kan patienten ge ett missvisande intryck och därför skulle testerna kunna effektiviseras om det fanns möjlighet att samla information om patientens tillstånd även utanför kliniken.

– Vi träffar en patient i några timmar. Kan man få information om patientens tillstånd över längre tid tror jag att det skulle kunna underlätta arbetet att ställa rätt diagnos, säger Miia Kivipelto.

Man vet att alzheimer börjar påverka hjärnan 20–30 år innan en diagnos kan ställas. Och genom att låta roboten flytta hem till patienterna tror Miia Kivipelto att man kan upptäcka kognitiv svikt tidigare än vad som möjligt i dag. Det skulle få en betydande effekt för den sjukes framtidsutsikter. Ett demensförlopp går nämligen inte att backa, däremot finns metoder för att bromsa det och medicin för att lindra symptomen.

En åtgärd som kan ha en uppbromsande effekt mot demens är kognitiv träning. Även där tror forskarna att roboten kan bidra. Genom att låta patienterna få med sig ett socialt robothuvud hem, där det får agera samtalspartner och frågesportsledare, kan patienternas hjärnverksamhet underhållas dagligen, samtidigt som roboten samlar information om patientens tillstånd. Hur den informationen ska förmedlas till en läkare som kan analysera den är ännu inte klart.

– Men man kan tänka sig att roboten spelar in videosekvenser av sin interaktion med patienten, säger professor Hedvig Kjellström.

Nu är forskarnas ambition att en gång om året ha en ny version av minnesroboten, som kan testas kliniskt på riktiga patienter. Och Hedvig Kjellström bedömer att en användarfärdig robot kan finnas tillgänglig om fem år.

– Det är oerhört roligt för oss att ha det här samarbetet på KI. Nu får vi riktiga patienter och riktiga kliniska tester, i stor skala, det ska bli jättespännande.

Fakta. Demens

160 000 svenskar lider av demens. Demens innebär att man får svårt att minnas, tolka sin omgivning och i bland också svårt att prata.

Den vanligaste formen av demens är Alzheimers sjukdom, som ligger bakom 60–70 procent av fallen. En person med Alzheimers sjukdom har drabbats av att nervceller i hjärnan dött.

Källa: 1177 och demenscentrum.se

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.