- Hittills i år har 188 fall diagnosticerats. Det är tre gånger så många som i fjol, säger Per Juto, överläkare vid viruslaboratoriet i Umeå till TT.

Vart tredje, vart fjärde år exploderar antalet sorkar ute i naturen. Under sådana sorkår ökar också antalet människor som insjuknar i sorkfeber dramatiskt. De flesta fallen konstateras i Norrland.

- I år har vi hittills haft 84 fall i Västerbotten, sedan kommer Norrbotten på andra plats och Västernorrland på tredje. Ströfall förekommer också längre söderut i Värmland och Dalarna, säger Juto.

Dubbelt så många insjuknar normalt sedan under juli till december, vilket skulle innebära närmare 500 till 600 fall i år, i nivå med 1998 års rekord på 562 konstaterade fall.

Virusinfektionen är mycket kännbar. Den sprids i hela kroppen.

- Man blir allmänt sjuk med hög feber, huvudvärk, muskelvärk, buksmärtor och värk i njurarna. Synpåverkan förekommer också. Efter några dagar svullnar njurarna upp, blod i urinen brukar upptäckas med hjälp av urinsticka. Njurfunktionen är sedan nedsatt en tid, säger Juto.

Sorkfeber är en anmälningspliktig sjukdom. Sedan statistik över sjukdomen började föras i mitten av 80-talet har två dödsfall konstaterats. Den akuta fasen är över efter sju till tio dagar, men konvalescensen kan dra ut i veckor och månader.

Viruset förs via sorkarnas saliv, urin och avföring till dammpartiklar och kan sedan överleva i en veckas tid enligt den senaste forskningen. Viruset överförs till människan via inandning.

Men det finns sätt att undvika sjukdomen.

- Vistas man i stadsmiljö insjuknar man inte. Problemen finns vid sommarstugorna. Vedeldning är den högsta riskfaktorn. Sorkarna trivs i vedhögar och virus kan följa med dammet. Man bör dessutom inte sopa och dammsuga upp sorkavföring. Viruset går rakt genom dammsugaren. I stället ska man våttorka. Och om man ser sorkgångar i fjolårsgräset bör man vänta till efter regn med att klippa gräset, så det inte virvlar upp, säger Juto.