Tjugo diabetiker i Brasilien har kunnat klara sig utan insulin efter behandling med stamceller. En har klarat sig i över fyra år.
- Det låter imponerande. Det är intressant att de har fått så god effekt. Men en sådan studie skulle inte accepteras i vårt land av etiska skäl. Det är alldeles för stora risker, säger Johnny Ludvigsson som är professor i barnmedicin vid Linköpings universitet.
Stamceller från benmärgen har länge använts för att behandla leukemi. Forskare i Brasilien har testat metoden på unga personer med typ 1-diabetes. De redovisar nu en uppföljning på 23 personer som de har följt i upp till fyra år, i genomsnitt två och ett halvt år.
Patienterna var mellan 13 och 31 år. De hade alldeles nyss fått diagnosen diabetes och börjat ta regelbundna sprutor med insulin.
Forskarna tog ut lite av patienternas egen benmärg, tryckte ner det kvarvarande immunförsvaret med ett starkt cellgift och sprutade sedan in benmärgen igen.
Tjugo av de 23 diabetikerna kunde sedan slippa insulinsprutorna, åtminstone för en tid. Tolv har kunnat slippa insulinsprutor tills vidare: en i fyra år, fyra i tre år, tre i två år och fyra i ett år.
Åtta har tvingats börja med sina insulinsprutor igen, men i lägre doser.
”För närvarande är metoden den enda behandling som kan backa typ 1-diabetes hos människor”, skriver forskargruppen i sin artikel, som publiceras i amerikanska läkarförbundets tidskrift JAMA.
Några patienter drabbades av illamående, kräkningar och håravfall när de fick de starka cellgifterna. Två fick dubbelsidig lunginflammation, som dock kunde behandlas med antibiotika.
Själva tycker forskarna i Brasilien att biverkningarna är förhållandevis milda.
Men Johnny Ludvigsson varnar för farliga komplikationer.
- Man vill ju inte riskera livet. Metoden har ju använts vid leukemi och i en del andra sammanhang, och det finns betydande risker, även dödlighet. Visserligen är diabetes en allvarlig sjukdom, men man har ändå förutsättningar för ett långt och bra liv med de behandlingar vi redan har, säger han
Han tycker det är särskilt anmärkningsvärt att de brasilianska forskarna har testat på ungdomar under 18 år.
Johnny Ludvigsson hoppas i stället på andra nya, men mildare behandlingar mot diabetes. Dit hör ett svenskt vaccin, GAD, som också påverkar immunförsvaret men utan att slå ut det.
Typ 1-diabetes beror på att kroppens eget immunförsvar av ett eller annat skäl spårar ur och börjar angripa de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln.