I veckan kom den allra första vetenskapliga rapporten om personer som faktiskt har blivit hjälpta av stamceller från mänskliga embryon. Tidskriften The Lancet publicerade en studie som beskriver två blinda patienter. Den ena är en kvinna i 70-årsåldern som lider av så kallad torr makuladegeneration – en av de vanligaste orsakerna till att äldre människor får nedsatt syn. Den andra patienten är en kvinna i 50-årsåldern, som lider av Stargardts sjukdom, en form av blindhet som drabbar yngre personer.
I dag finns ingen fungerande behandling för dessa sjukdomar.
Båda kvinnorna fick omkring 50 000 stamceller insprutade på det sjuka stället i ett av sina ögon. Studiens främsta syfte var att undersöka om stamcellsbehandlingen är säker. Så verkar vara fallet – åtminstone i de fyra månader som har gått sedan de två kvinnorna opererades. Det fanns inga tecken på att kvinnorna stötte bort de nya cellerna. Inte heller syntes några tecken på att stamcellerna har satt igång någon cancer.
Möjligen har patienterna också fått bättre syn. Den yngre kvinnan med Stargardts sjukdom kan nu se 5 bokstäver på en syntavla där hon tidigare inte kunde urskilja en enda bokstav.
Den äldre kvinnan kan i dag se 28 bokstäver mot tidigare 21. Men hon tycker sig ha fått något bättre syn även på det obehandlade ögat, så i hennes fall misstänker läkarna en placeboeffekt.
Forskarna går nu vidare med ytterligare tio patienter i USA och tolv patienter i Storbritannien. Planen är att försökspersonerna ska behandlas allt tidigare i sjukdomsförloppet och att de ska få allt högre doser av stamceller, i förhoppningen att behandlingen ska få större effekt.
Det är mycket ovanligt att en medicinsk tidskrift på The Lancets nivå publicerar en studie som bara omfattar två patienter. Motivet är att stamceller från embryon är så hett och så kontroversiellt.
För bara 14 år sedan var den amerikanske forskaren James Thomson först i världen med att kunna odla dem. Sedan dess har starka politiska krafter – särskilt i USA – försökt stoppa forskningen, eftersom de anser det oetiskt att använda celler från mänskliga embryon som blivit över efter provrörsbefruktningar.
I Sverige har samtliga riksdagspartier uttalat sitt stöd för stamcellsforskning. Men i USA har under flera år inga offentliga anslag fått användas till denna typ av forskning. Ändå är den nya studien utförd i USA. Den har bekostats av företaget Advanced Cell Technology – det enda kommersiella företag i världen som testar stamceller från embryon på mänskliga patienter.
Ett annat amerikanskt företag – Geron – lade nyligen ner sina försök med stamceller mot ryggmärgsskador med argumentet att ekonomin är för osäker.
Kanske håller utvecklingen på att springa förbi de embryonala stamcellerna, just när de börjar närma sig verklighetens sjuka människor.
En annan och mindre kontroversiell typ av stamceller visar allt mer lovande resultat. De kallas för inducerade pluripotenta stamceller, ips. Poängen är att forskare kan ta celler från vilken patient som helst, ändra lite på några gener, och på så sätt förvanda cellerna till stamceller. Dessa stamceller ska sedan kunna användas för att bota olika sjukdomar.
En poäng är att man använder patientens egna celler. Därför uppstår inte problemet att immunförsvaret vill stöta bort de främmande cellerna.
Ännu har ingen forskare börjat behandla människor med ips-celler. Men i veckans nummer av tidskriften Nature beskriver en amerikansk forskargrupp hur de har odlat fram ips-celler från fyra personer med Alzheimers sjukdom. Dessa cellodlingar blir som ett slags miniversioner av patienterna i forskarnas provrör.
Det innebär helt nya möjligheter att förstå hur alzheimers uppkommer.
För 14 år sedan lyckades amerikanska forskare för första gången odla stamceller från mänskliga embryon i provrör. Först nu rapporteras om lyckade försök på sjuka människor.