En genomsnittlig svensk får i dag i sig cirka 0,2 millisievert per år från maten. Men  personer som bor i områden med mycket nedfall efter Tjernobyl har högre värden, i synnerhet renskötande samer.

Rennäringen drabbades hårdast av Tjernobylolyckan. Än i dag måste renar i vissa områden stödutfodras före slakt, och några tiotal renar kasseras på grund av att köttet överstiger gränsvärdena för cesium 137.

Svampar, exempelvis sandsopp och rimskivling, suger upp särskilt mycket cesium 137. Om man bor i områden med mycket nedfall efter Tjernobyl kan man förvälla svampen och hälla bort kokvattnet.

En svensk får i genomsnitt 0,8 millisievert om året från ädelgasen radon i hus. Men radonhalterna är mycket ojämnt fördelade. Hus byggda av så kallad blåbetong  innehåller mest radon, men gasen kan också komma från marken och vattnet. Rökare drabbas mycket hårdare än icke-rökare av radon.

Kosmisk strålning. En människa på marken får ungefär 0,3 millisievert per år från rymden.

Provsprängningar av atomvapen höjde halten av framför allt radioaktivt cesium på 1950- och 60-talen. Men i dag har radioaktiviteten klingat av och halterna är ytterst låga. Nedfallet av radioaktivt cesium efterTjernobylolyckan 1986 fördelades mycket ojämnt i Sverige.

Medicinska undersökningar är en växande källa till strålning. En mammografiundersökning ger 0,1 millisievert och en datortomografi av buken ger 2,2 millisievert.Tandröntgen ger 0,01 millisievert.

En genomsnittlig svensk får totalt 0,9 millisievert från sjukvården.