Ständig stress är skadligt för barns hjärnor. Fattigdom är en typ av stress som kan sätta spår både på hjärnans språkliga förmåga och i barnets koncentrationsförmåga, hävdar amerikanska forskare.
I USA, där många barn växer upp i fattiga familjer, sätter nya insikter om hjärnans tidiga utveckling fart på diskussionen om samhällets stöd till de utsatta barnen.
- Fattigdom handlar inte om pengar. Det handlar om stress, säger Martha Farah, forskare i neuropsykologi vid universitetet i Pennsylvania på det vetenskapsmöte som just nu pågår i Boston.
- Familjer som inte har kontroll över sitt eget liv lever under ständig stress. Hos barn kan höga stressnivåer påverka hjärnans utveckling negativt, säger hon.
Barn, som växer upp i familjer där föräldrar lider av depression, drogmissbruk eller i våldsutsatta bostadsområden, riskerar att leva under ständig stress. Höga halter av stresshormoner i kroppen under lång tid kan i sin tur ge bestående skador på den växande hjärnan, enligt forskarna.
- Fattigdom får framför allt effekt på språkutveckling, minne och koncentrationsförmåga, säger Martha Farah.
Flera studier från USA visar också att barn från fattiga områden har högre halter av stresshormonet kortisol i kroppen, jämfört med barn från mer välbärgade hem.
Den skadliga stressen uppstår, enligt forskarna, när barnet inte får stöd från sin omgivning att hantera stress.
Alla barn måste lära sig att hantera när kroppen reagerar med stigande puls och frigör stresshormoner i blodet. Det är de barn som inte får någon hjälp att lugna ner systemen, som tar skada av stressen, enligt Jack Shonkoff, expert på barnhälsa vid Harvard-universitetet.
- I dag blir vi allt bättre på att skilja mellan olika typer av stress. Den giftiga stressen är den stress som stannar på en hög nivå under lång tid. På det sättet kan man säga att vi börjar kunna förklara biologin bakom fattigdom, säger han.
I USA har barn och deras livssituation av tradition setts som den enskilda familjens ansvar. Men en växande internationell konkurrens i globaliseringens spår ökar kraven på att få fler elever att göra bra ifrån sig i skolan, menar han.
- Det har gjort att inställningen förändrats totalt de senaste fem åren. I dag förstår allt fler att det här är en fråga om hela landets konkurrenskraft. Det har fört med sig ett ökat intresse från både politiker och näringsliv, säger Jack Shonkoff.