Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Strid om nya metoder för att upptäcka borrelia

Svensk sjukvård missar alltför många borrelia­fall och hundratals svenskar söker sig utomlands för att få en diagnos. Efter omfattande kritik utreder nu svenska myndigheter alternativa sätt att upptäcka smittan.

Varje år drabbas 10 000-tals svenskar av borrelia – en infektion som kan leda till döden om den inte behandlas i tid.

De metoder som används i Sverige i dag för att upptäcka smittan är inte helt tillförlitliga, det är läkarkåren överens om.

Många svenskar söker sig därför till kliniker i Tyskland och Norge, där alternativa utredningar används för att upptäcka infektionen. Metoder som ifrågasätts av läkare i såväl Sverige som i övriga Europa.

Just nu utreder Smittskyddsinstitutet (SMI) på uppdrag av Socialstyrelsen dessa alternativa metoder, delvis på grund av påtryckningar från patientföreningar.

Trots att man kan få betala över 100 000 kronor för test och behandling av borrelia vid Infectolab i Augsburg, Tyskland, söker 200–300 svenskar årligen borreliautredning via denna klinik. Det uppger Armin Schwarzbach, specialist i laboratoriemedicin vid Infectolab.

– Jag ser inget skäl att varna för de metoder som används här, säger han, men medger att de inte är hundraprocentigt tillförlitliga.

Här analyseras CD57, ett blodprov där man tittar på hur immunförsvarets celler trycks ned vid borreliainfektion. Testet används i kombination med en annan metod där man undersöker vita blodkroppar för att diagnosticera infektionen, LTT (lymfocyttransformationstest). Metoderna ingår inte i Tysklands rekommendationer för borreliadiagnostik. Men helt nyligen accepterade tyska myndigheter LTT som godtagbart sätt att upptäcka borrelia, berättar Armin Schwarzbach.

Men metoderna splittrar svenska läkarkåren.

– Testet CD57 är rena bedrägeriet. Det visar blodkroppar som reagerar också vid andra tillstånd än borrelia, som tumörsjukdom, enligt Torbjörn Kjerstadius, biträdande överläkare vid Karolinska universitetslaboratoriet. Han ingår i expertgruppen vid SMI som utreder de olika metoderna.

En annan omstridd metod som nu testas är mörkfältsmikroskopi. Här upptäcker man borreliabakterien genom att analysera blod eller hud på ett mikroskopglas.

– En utmärkt metod, enligt Ivar Mysterud, forskare vid Institutionen för biovetenskap vid universitetet i Oslo, men medger att den kräver komplettering.

Han får mothugg av Anders Bredberg, läkare på avdelningen för klinisk mikrobiologi vid universitetssjukhuset i Malmö, som avfärdar mörkfältsmikroskopin som ovetenskaplig.

I läkarnas prestigestyrda debatt om diagnostik, är det patienten som kommer i kläm, enligt Ivar Mysterud.

– I stället för att strida om metoder bör vården kombinera de som finns för att hjälpa patienten, fastslår han.

Att i sökandet efter hjälp åka utomlands för diagnos skapar bara mer förvirring hos patienten, tycker Lars Lindquist, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet.

– Jag vet de som utreds hos oss utan att få borreliadiagnos. De far till Tyskland, får diagnosen och månaders behandling med en cocktail av antibiotika. Risken är att du då gör bakterier resistenta. Måste du senare opereras, kan du få en infektion av dessa bakterier.

Borreliatesten i Sverige är ju inte heller pålitliga?

– Nej, men man får hålla sig till den metod som gäller. Om de andra sätten nu visar sig bra, är jag beredd att ändra uppfattning, säger Lars Lindquist.

Trots striden om diagnosmetoderna är de läkare som DN talat med överens om en sak: de sätt som i dag används i Sverige för upptäcka borrelia (ofta Elisatestet) räcker inte till. I blodproven söker man efter antikroppar i blod och ryggmärgsvätska. Men proverna kan visa sig negativa även om patienten har borrelia. Hittar man antikroppar vet man dessutom inte om de bildades för flera år sedan och infektionen redan är utläkt.

Enligt Anders Tegnell, avdelningschef vid Smittskyddsinstitutet, ser några av de tester som nu prövas lovande ut. Men han kan ännu inte säga vilka.

– Vi kommer tydligt se vilka metoder vi kan välja bland när utredningen är klar. Sedan är det upp till varje landsting om de vill tillämpa dem, säger han.

Fakta: Nya metoder testas


Borrelia är vanligare bland kvinnor än bland män, framför allt i övre medelåldern. Skälet antas vara att immunförsvarets förmåga att bekämpa borrelia skiljer sig mellan kvinnor och män.

Ett tiotal alternativa metoder för att upptäcka borrelia för att se vilka av dem som har vetenskapligt underlag granskas nu av Smittskyddsinstitutet, SMI.

Dessa metoder ingår i dag inte i de nationella riktlinjerna för borreliadiagnostik i europeiska länder.

Utvärderingarna från SBU och SMI presenteras i början av september i år.

I Sverige behandlas borrelia med antibiotika vanligtvis under 10-28 dagar, i Tyskland i flera månader. SBU undersöker nu om det finns vetenskapligt stöd för antibiotika mot borrelia i över 14 dagar.

Källa: Smittskyddsinstitutet och Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi, Uppsala universitet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.