Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Studiestress sänker betygen

Elever som är kroniskt stressade får sämre betyg på gymnasiet. Redan under första gymnasieåret går det att förutsäga vilka som är i riskzonen. Det visar svenska forskare för första gången i en ny studie.

– Elever som tidigt visar tecken på låg självkänsla, svårigheter att hantera krav och dålig sömn har hög risk att drabbas av långvarig stress. Vår studie visar att det ofta leder till sämre slutbetyg, säger Karin Schraml, som är psykolog och forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Under de senaste åren har stressen ökat bland unga. Ungefär var tredje tonåring uppger i olika undersökningar att de har stressrelaterade problem. Betygshets och en osäker arbetsmarknad är vanliga förklaringar till att de känner sig pressade. Kortvarig stress är inte skadligt för hälsan. Men när stressen blir långvarig utan chans till återhämtning kan den leda till utmattning, ökad sjuklighet och sämre kognitiva förmågor.

– I vårt arbete med utbrända vuxna har vi sett att deras problem börjar ofta redan under gymnasietiden. Därför ville vi se vilka faktorer som ökar risken för långvarig stress hos unga, och hur stressen påverkade betygen, säger Karin Schraml.

Hon och hennes kolleger har därför frågat 273 studenter vid två gymnasieskolor om bland annat stress, prestationskrav och sömnvanor. Deras självkänsla bedömdes också enligt en särskild skattningsskala. Eleverna svarade på frågorna både i första och tredje årskursen. Forskarna kunde sedan dela in eleverna i tre grupper: de som aldrig känt sig stressade under gymnasietiden, de som varit det ibland och de som känt sig stressade hela tiden.

Studien visar att de mer än 40 ele-ver som var kroniskt stressade hade låg självkänsla, de ställde höga krav på sig själva och fick för lite sömn under hela sin gymnasietid. De slutade också skolan med sämre betyg.

– De hade ett betygssnitt på 15, medan de som inte var stressade låg i snitt på 17–18 enligt det gamla betygssystemet. Fler tjejer än killar var kroniskt stressade, säger Karin Schraml.

Personer med låg självkänsla känner ofta en större press på sig att prestera mycket för att duga. Det kan enligt Karin Schraml skapa både oro, ångest och stress.
Eleverna gick på Blackebergs gymnasium i Stockholm och Hersby gymnasium på Lidingö, två skolor med ambitiösa elever med ett betygssnitt över genomsnittet i landet.

– På en mer heterogen skola är skillnaderna mellan grupperna troligen ännu större, säger Karin Schraml.

Hon menar att skolorna måste bli bättre på att hjälpa sina elever att lära sig hantera stress.

– På idrottslektionerna borde eleverna till exempel få lära sig att använda avslappningstekniker.