Kost, motion och andra livsstilsfaktorer ska vara basen i läkarnas behandling för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Det är en av nyheterna i Läkemedelsverkets nya rekommendationer.
Livsstilens betydelse får en större plats i Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer för att förebygga hjärt-kärlsjukdom som presenterades i tisdags.
- Det som är nytt i rekommendationerna är att vi inte tittar på en riskfaktor i taget utan vi försöker ta ett helhetsgrepp på alla riskfaktorer som den vanliga människan kan vara drabbad av, säger Jan Håkansson, ordförande i allmänläkarnas Läkemedelsterapiråd och medförfattare till de nya rekommendationerna.
Faktorer som påverkar en människas risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är både relaterade till livsstilen i kost, fysisk aktivitet och rökning till exempel liksom mer traditionella faktorer som högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter.
De nya rekommendationerna går också ut på att utnyttja samspelet mellan livsstil och läkemedelsbehandling mer.
- Kost, motion och andra levnadsvanor ska alltid vara basen i läkarens behandling. Sedan finns det personer med riktigt hög risk som behöver läkemedel också, säger Jan Håkansson.
Sammantaget ska de nya rekommendationerna leda till en bättre förebyggande behandling, menar Jan Håkansson.
- Syftet är att de personer som har störst nytta av läkemedelsbehandling ska få det. Om det betyder att det blir fler eller färre som behandlas vet jag inte, säger han.
Men det finns områden där det sannolikt kommer att bli förändringar.
- I dag läkemedelsbehandlas lika många män och kvinnor för högt blodtryck. Men eftersom män har betydligt högre risk vid samma ålder och samma blodtryck så borde nog de behandlas mer, säger Jan Håkansson.
- Friska kvinnor under 50-60 år är nog överbehandlade med läkemedel mot högt blodtryck i dag, säger han.
För att läkarna lättare ska kunna bedöma patientens risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom ska ett system som kallas Heart score användas. Där kan läkarna läsa ut en patients 10-årsrisk att dö i hjärt-kärlsjukdom beroende på alla dessa riskfaktorer. Men Jan Håkansson varnar för att lita blint på resultatet.
- Man kan inte använda Heart score som den enda bedömningsgrunden utan andra saker måste också vägas in, som ärftlighet, stress och bukfetma till exempel som inte finns med i det systemet, säger han.