Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Surare hav hotar hela ekosystem

Våra utsläpp av koldioxid gör inte bara jorden varmare. De försurar också haven, med förödande konsekvenser.

För två veckor sedan släppte FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om läget för världens klimat. Den visar tydligt att även haven drabbas av vår användning av fossila bränslen. De lagrar mycket av värmen från den globala uppvärmningen. Dessutom gör koldioxiden vattnet surare, och det är ett minst lika stort problem som klimatförändringarna.
En fjärdedel av all koldioxid vi släpper ut tas upp av vattnet i haven. 

– Det är en stor tjänst havet gör oss. Annars skulle klimatet värmas upp ännu mer, säger Sam Dupont, marinbiolog vid Göteborgs universitet.

Men det kostar också. I vattnet omvandlas koldioxiden till kolsyra som gör haven surare, och det påverkar livsvillkoren för många djurarter. Skaldjur, kräftdjur, koraller och plankton kan få svårt att underhålla och bevara skal och skelett.

– Vissa arter drabbas hårt av detta, och har inte en chans att hinna anpassa sig till sin nya miljö. Inom några decennier är vi övertygade om att de kommer att vara utrotade, säger Sam Dupont.

När djuren dör försvinner också maten för många fiskar, och många fiskarter förlorar hem och skydd i korallreven. Hela ekosystem kan kollapsa.

Längs USA:s västkust har redan en stor del av ostronen försvunnit, och i våra svenska vatten kan ormstjärnorna snart vara borta. Men andra djur lider inte lika mycket av försurningen, och även en del arter som är beroende av kalk för att bygga skal verkar klara sig bra, tvärt emot vad forskarna från början trodde. Forskningsfältet är ungt. Det var först runt millennieskiftet som människor fick upp ögonen för vad som håller på att hända.

Forskarna gör de flesta av sina försök inne på laboratorier. Men för att ta reda på hur ett mer komplext system kan påverkas av surare vatten deltog Sam Dupont i ett unikt tyskt projekt i Gullmarsfjorden utanför Kristinebergs Marina Forskningsstation. Tio 55 kubikmeter stora påsar sattes ut i fjorden och fylldes med allt från bakterier till fiskar som fanns i vattnet. Sedan stängdes påsarna till, och under sex månader följde forskarna noga vad som hände där inne dag för dag. I hälften av påsarna ändrade forskarna pH-värdet, så att vattnet blev lika surt som havet förväntas vara vi nästa sekelskifte.

Ännu har inte Sam Dupont och hans kolleger så många färdiga resultat eftersom de fortfarande håller på att analysera sina data. Men de kan redan se att försurningen påverkar djurlivet dramatiskt.

– Även om vi ännu inte vet exakt vad som kommer att hända har vi ändå tillräckligt med information för att säga: Livet i havet kommer att förändras, med allvarliga konsekvenser för oss människor. Vi måste agera för att hejda försurningen av haven, och den enda säkra vägen att göra det är att skära ned på koldioxidutsläppen, säger Sam Dupont.

Själv studerar Sam Dupont larver, och har sett att i surare vatten tar det längre tid för dem att utvecklas till vuxna djur. Det är förödande för deras chans att överleva.

– Ju längre tid larverna lever i vattnet, desto större är risken att de blir uppätna. 15 procent av larverna blir uppätna varje dag, säger han.
I framtiden kan det ta en vecka längre för en larv att bli färdigutvecklad. Det innebär att även om djuren lägger lika många ägg så kommer bara en tredjedel så många som i dag att leva tills de blir vuxna.

Försurningen märks i alla världens hav. Vattnet har blivit nästan 30 procent surare sedan industrialiseringen började. Om utsläppen fortsätter att öka som nu kan det vara dubbelt så surt vid seklets slut.

Det finns idéer om att hejda klimatförändringar med så kallad geo-engineering - till exempel att sprida ut småpartiklar i atmosfären för att reflektera bort solens strålar. Men det kan inte hjälpa mot havsförsurningen.

– Det skulle göra saken värre för haven, för då koncentrerar vi oss bara på att hejda den globala uppvärmningen utan att dra ned på koldioxidutsläppen, säger Sam Dupont.
Det finns inget annat sätt att stoppa försurningen av haven än att stoppa våra utsläpp av koldioxid. Men tills det sker kan vi göra ekosystemen i haven mindre känsliga genom att ta bort andra stressfaktorer, som giftiga utsläpp och överfiske.

– Det kommer bara att köpa oss lite mer tid, några decennier kanske. Men det verkliga problemet är koldioxid, och kommer alltid att vara koldioxid, säger Sam Dupont.
I Tyskland, Storbritannien, USA och andra länder finns nationella initiativ som arbetar för att begränsa havsförsurningen. Det behövs även i Sverige, enligt Sam Dupont.

– Det krävs samarbete mellan alla aktörer: industri, sjöfart, fiskerinäring, politiker och forskare. Det är hög tid att även Sverige agerar för att hejda försurningen av haven.