Mödrar som var gravida under den holländska svältvintern 1944-1945 fick barn som än i dag har märken av den hårda tiden i sina gener. Det visar en ny studie från Nederländerna och USA.
- Vi är de första som verkligen har kunnat visa att svält hos modern leder till förändrad arvsmassa hos hennes bebis, säger Bastian Heijmans på Leidenuniversitetet i Nederländerna.
Han är ledare för studien vars resultat nu publiceras i amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.
Forskarna analyserade data från syskon vars mödrar upplevde den hårda holländska hungervintern 1944 till 1945. Då utsatte tyskarna Holland för en livsmedelsblockad. Forskarna tittade på 120 syskonpar som i dag är i sextioårsåldern.
Forskarna analyserade arvsmassan hos dem som var små foster när deras mödrar svalt under hungervintern. Deras arvsmassa jämfördes med de syskon som var födda tidigare eller senare.
De syskon som under hungervintern ännu var foster i magen hos en svältande mor hade ett speciellt mönster i sin arvsmassa. De hade i mindre grad små blockerande "proppar" på sina gener, så kal-lade metylgrupper, jämfört med sina äldre eller yngre syskon. Det verkar som om moderns svält har lämnat ett genetiskt ärr på bebins arvsmassa.
De senaste åren har flera studier visat hur miljöfaktorer som allvarlig hunger under fostertiden kan påverka den vuxna personens risk för diabetes och hjärtsjukdomar.
- Det har föreslagits att dåliga faktorer som svält kan få de här metylgrupperna att sätta sig på fel ställen. Då blir fel gener aktiva i fel celler, och det kan leda till risk för sjukdom, säger Bastian Heijmans.
Lars Olov Bygren på Karolinska institutet i Huddinge upptäckte för ett par år sedan att svält eller för mycket mat hos farfäder i Överkalix i Norrbotten kan påverka risken för att barnbarn drabbas av hjärtsjukdom eller diabetes.
- Den nya studien är viktig eftersom många forskare har trott att svält hos föräldrar eller farföräldrar leder till förändringar i barnens dna. Men ingen har kunnat se detta i själva generna - förrän nu.