Efter en lång resa genom rymden ska den amerikanska rymdroboten Curiosity på måndag gå in för en komplicerad landning på Mars. Uppdraget är en del i jakten på utomjordiskt liv.
– Om det finns förutsättningar för liv på Mars så säger det någonting om hur vanligt det kan vara, säger Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet.
Curiosity är ett 900 kilo tungt rullande laboratorium som den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa sköt upp i november förra året. På planeten ska den sexhjuliga roboten ersätta två hälften så stora rymdbilar som redan finns där.
Tidigare försök att skicka sonder till Mars har ofta misslyckats. Till exempel fastnade en rysk Marssond i omloppsbana runt jorden, bara några dagar före Curiositys avfärd. Och trots att den amerikanska roboten kommit långt, kvarstår ett kritiskt moment: landningen.
När farkosten nått atmosfären ska hastigheten bromsas från cirka 1.600 till 320 kilometer i timmen med hjälp av den största fallskärm Nasa hittills har konstruerat. Under tiden ska den sköld som hindrar sonden från att brinna upp i atmosfären lossas så att viktiga instrument får fri sikt att mäta avstånd och hastighet.
Därefter ska en del av farkosten frigöras. Med hjälp av styrraketer snitslar sig då den frigjorda delen undan den dalande fallskärmen och raketbromsar fallet.
Men det går inte att landa med hjälp av raketerna. Då skulle uppsprutad sand kunna förstöra viktiga instrument. I stället måste farkosten sväva 20 meter ovanför ytan innan själva roboten slutligen kan firas ner.
Besväret genomlids för att hitta mikroskopiska spår av liv – komplexa organiska molekyler – och kostnaden ligger på flera miljarder dollar. Enligt Brandeker kan det ses som en investering i framtiden.
– De sonder som har kommit fram och börjat ta mätningar har varit väldigt framgångsrika. Det är aldrig så att man skickar iväg en och bara hittar det man förväntar sig, säger han.
Rymdfysikern och Marsexperten Ella Carlsson Sjöberg följer projektet med spänning. Men enligt henne skrapar det bara på ytan.
– Man försöker hitta byggstenar för liv och mineraler som tyder på att det funnits vatten på Mars. Men det har man redan hittat. Jag tycker det hade varit intressant att gräva djupare, säger hon.
Carlsson Sjöberg förespråkar också att bemannade farkoster skickas till Mars så snart som möjligt.
– Det är en del av vår utveckling som människor att utforska vår omgivning. En människa är tusentals gånger snabbare på att hitta spännande saker än en robot som måste vänta på kommandon från jorden, säger hon.