Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Svensk jättesatsning gav banbrytande atlas

I dag presenterar svenska forskare en atlas över människans proteiner. Det är det största och dyraste svenska forskningsprojektet någonsin, och lika banbrytande som kartläggningen av våra gener.

– Vi har lagt ned ungefär 1.000 manår på det här, för att skapa en första karta för var alla människans proteiner finns i kroppen, säger Mathias Uhlén.

Han är professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan KTH i Stockholm och ledare för projektet Human protein atlas, som i dag släpper en atlas med 13 miljoner bilder över människokroppens byggstenar: proteinerna. Projektet har pågått i elva år, sysselsätter 150 personer på heltid i Sverige, Indien, Sydkorea och Kina, och finansieras med 900 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Forskarna har undersökt vävnad från alla organ i kroppen för att se var olika proteiner finns. Om vårt dna är ritningen för hur kroppen ska se ut och fungera är proteinerna byggmaterialet som omsätter det i praktiken.

– Proteinerna är arbetshästarna som gör allting: allt ifrån att bygga upp strukturer till att vara katalysatorer för reaktioner, vara signalsubstanser, bygga upp hår och naglar, allting i princip. Allt du ser är egentligen proteiner, säger Mathias Uhlén.

Kartläggningen av vårt dna blev klar för elva år sedan. En överraskning då var att vi bara har runt 20.000 gener. Varje gen motsvarar ett protein, och en oväntad upptäckt i arbetet med proteinatlasen är att ungefär hälften av våra 20.000 proteiner är basproteiner som finns i alla celler i kroppen.

– Att varje cell behöver så många proteiner för att göra det vanliga trodde vi inte, säger Mathias Uhlén.

Dessutom fann forskarna att mycket få av proteinerna är unika för vissa vävnader.

– När vi startade projektet trodde vi att vi skulle hitta vad det är för njurproteiner som gör att njurar kan filtrera blod, och vad är det för proteiner i hjärnan som gör att vi kan tänka och liknande. Men vad vi ser är ett slags legobaserad bild, där vi har ganska få byggstenar som används överallt men i olika mängder, säger Mathias Uhlén.

Upptäckten har mycket stor betydelse för läkemedelsindustrin. Alla mediciner verkar på proteiner, och om ett läkemedel riktar in sig mot ett visst protein i njuren och samma protein också finns i lever och hjärna kan det ge oväntade biverkningar.

En annan förvånande upptäckt var att proteinerna är nästan identiska hos alla friska människor, även när vi åldras.

Forskarna har byggt upp en databas med sina resultat som är öppen för alla. Mathias Uhlén och hans kolleger har räknat ut att det publiceras ungefär två vetenskapliga artiklar om dagen som bygger på protein­atlasen. Användarna kan vara läkemedelsföretag som utvecklar nya mediciner, läkare som vill förbättra diagnostik av olika sjukdomar eller forskare som behöver en referens för att jämföra vävnader i sjuka och friska människor.

– Det här är grundforskning i dess definition. Det är en grund för framtida forskning om människans biologi och sjukdomar, säger Mathias Uhlén.

Läs mer om proteinatlasen på vetenskapssidan på söndag.

Fakta. Proteinatlasen

Atlasen har fyra kapitel:

Proteiner som går att göra läkemedel mot.

Proteiner som är involverade i cancer.

Proteiner som utsöndras.

Vilka proteiner som finns i olika organ.

Proteinatlasen ger bland annat möjlighet att:

Studera samma protein i flera olika vävnader.

Jämföra friska och cancerdrabbade organ för att hitta markörer som kan användas för att ställa tidiga cancerdiagnoser.

Undersöka hur en tumörcell utvecklas.

Ta reda på mer om proteinernas funktion.

Undersöka hur aggressiv en viss cancer kan vara.