Hon är specialist i allmänmedicin på Herrgärdets vårdcentral i Västerås, men även patient. Upprepade infektioner visade sig vara en immunbristsjukdom och Marianne Sandor fick starta från noll igen.
- Jag var väldigt trött under våren. Nu har jag fått äta upp mig, gå på sjukgymnastik – men också börja om med alla vaccinationer. Jag har fått samma sprutor som alla barn får.
När larmen om svininfluensa kom följde oron med dem. Hon tillhör utan tvekan riskgrupperna och löper därmed större risk än andra att bli smittad. Men så började hon fundera; det finns ju faktiskt sätt att skydda sig på.
- Sedan i måndags äter jag Tamiflu. Det räcker med en kapsel per dag och man kan ta dem i sex veckor. Vid det laget borde vaccinet vara här.
Nu tycker hon att samtliga personer med någon riskfaktor borde få Tamiflu. Läkemedlet finns redan i lager sedan hotet om fågelinfluensa låg över Sverige och används det inte finns risken att det blir obrukbart.
- Kostnaden är minimal eftersom inköpen är gjorda. Och ingen personal behövs för att ge sprutor eller liknande. Att någon blir sjuk medför betydligt högre kostnader för samhället.
Så, vad talar då för att inte låta aktuella riskgrupper ta Tamiflu i väntan på att influensavaccinet når landet? Läkemedlet kan utan större risk för biverkningar tas i upp till sex veckor – och med 16 miljoner kapslar i lager beräknas det räcka till dem som löper allra störst risk att insjukna.
Agneta Holmström, tillförordnad enhetschef vid Socialstyrelsens smittskyddsenhet, medger att frågan är svår att besvara.
- Det kan vara så att man behöver använda medicinen väldigt länge. Även om man har fått första dosen vaccin inom sex veckor så vet vi inte om den räcker för ett fullgott skydd. Om man då blir sjuk i influensa innan man får dos två – vad ska man i så fall ta för läkemedel?
- Dessutom har inget annat land satt in långtidsprofylax. Vi resonerar som så att det är bättre att vara frikostig med Tamiflu om de som tillhör riskgrupperna också har någon i sitt hushåll som smittats av svininfluensan.
- Vi har än så länge inte pratat om långtidsprofylax.
Diskussioner har väl förts?
- De förekommer inom professionen. Men man har alltså kommit fram till att bara ge till riskgrupper om de är utsatta för smitta.
- Influensan har hittills visat sig ge milda symptom. Vårt budskap är att man ska söka sjukvård vid kraftigare besvär. Eller om man tillhör någon riskgrupp och har någon i sin närhet som är smittad.
Värdet på det lager av Tamiflu som nu finns i Sverige uppgår till drygt 200 miljoner kronor. Är det inte bättre att använda läkemedlet?
- Absolut. Men man kan inte bara räkna i reala pengar. Det kan vara farligt att stå för länge på profylax.
En färsk studie från USA visar att långvarigt bruk av Tamiflu förefaller vara väldigt effektivt för att förebygga influensa. Illamående och kräkningar hör till biverkningarna som rapporterats, vilket väl måste betraktas som förhållandevis milda symptom?
- Ja, men man blir ändå illamående.
Det är väl bättre än att riskera att dö?
- Ja, men som sagt, det är en balansgång. Vi kan inte riskera att man tvingas sluta äta Tamiflu efter sex veckor med risken att inte få något skydd då. Vi vet inte när influensan accelererar.
- I nuläget har vi inga planer på att sätta riskgrupperna i långtidsbehandling.
Kan det ändras?
- Det kan inte jag svara på i dag. Det skulle vara om situationen drastiskt förändras.
Till ovanstående faktorer adderar Antonio Barragan, överläkare vid Smittskyddsinstitutet, risken för att onödig användning av antivirala läkemedel kan göra viruset resistent.
Men Marianne Sandor menar att politiker och myndigheter inte visar tillräcklig vilja.
- De går sina vägar medan vi som är lite mer pragmatiska försöker hitta andra lösningar. Vi står ju mitt i det.