Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Tarmarnas vrår kan gömma svar om många sjukdomar

Foto: Science Photo Library

Plötsligt talar alla om tarmen. Tarmflorans sammansättning kopplas till flera olika sjukdomar och omnämns även som en möjlig lösning på världens fetmaepidemi. Men eftersom tarmfloran innehåller flera tusen miljarder bakterier krävs ett riktigt detektivarbete för att ta reda på exakt vilka som kan orsaka problem.

Det bor uppskattningsvis flera biljoner bakterier i våra tarmar. För det mesta lever de i harmoni med oss, vi skulle inte klara oss utan dem. Men hos vissa blir tarmfloran störd eller helt enkelt mindre varierad. Det har kopplats till många olika sjukdomar, inte bara inflammatoriska tarmsjukdomar, utan även fetma och psykiatriska tillstånd.

Allt fler forskare runt om i världen försöker nu ta reda på exakt hur tarmfloran påverkar vår hälsa. Antalet vetenskapliga artiklar om tarmflorans betydelse har ökat lavinartat de senaste åren. Det beror delvis på nya tekniker som gör det möjligt att kartlägga tarmfloran utan att odla den.

– Vi har dessutom sett att tarmfloran kopplats till folksjukdomar och i djurmodeller har vi kunnat se ett orsakssamband. Men det som fattas är ett samband mellan orsak och verkan hos människor, hittills har det varit begränsat till några få tillstånd, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärbiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Foto: Fotograf Johan Wingborg

Nyligen publicerades de två största studierna hittills i ämnet i tidskriften Science. Forskare har samlat in bajs från flera tusen personer i Holland och Belgien och kontrollerat detta för en rad faktorer, bland annat ålder, vikt, hur mycket de sov, vad de åt, om de rökte och vilka läkemedel de tog.

Analyserna visar att även om det fanns en stor variation av bakterier i tarmarna, så återfanns 14 bakteriestammar hos mer än 95 procent av personerna i den ena studien. Det tydligaste fyndet i båda studierna är ett samband mellan hur tarmfloran ser ut och konsistensen på avföringen. Inte särskilt oväntat kan man tycka.

Men det fanns också en hel del andra faktorer som påverkade personernas tarmflora. Kost, till exempel. Frukt och grönsaker, yoghurt, kaffe och rödvin påverkade tarmfloran i positiv riktning. Sockersötade drycker, skräpmat och småätande var däremot sämre för bakterierikedomen. Även läkemedel påverkade sammansättningen av bakterier. Att antibiotika kan förändra tarmfloran är känt. Men i studierna syntes att också till exempel antidepressiva, antihistaminer, hormoner och diabetesläkemedlet metformin satte sina spår i tarmarna.

Många tidigare studier har visat att barn som föds med kejsarsnitt får färre bakterier i tarmarna än barn som föds vaginalt. Forskare har sett ett samband mellan kejsarsnitt och vissa immunologiska sjukdomar som astma, eksem och tarmsjukdomar. De effekterna har kunnat visas under de första levnadsåren. Men i de här studierna fanns inte skillnaderna i tarmflora mellan dem som fötts vaginalt och dem som fötts med kejsarsnitt kvar i vuxen ålder.

Trots de ambitiösa studierna kunde de faktorer som forskarna hittade bara förklara en mycket liten del av tarmflorans variation, i den holländska studien 19 procent och i den belgiska knappt 8 procent. Fredrik Bäckhed tror att det delvis beror på hur studierna var upplagda.

– I sådana här studier tittar forskare oftast på avföringen, som innehåller den sammanlagda tarmfloran från tolvfingertarmen och nedåt. Men det är inte säkert att alla bakterier som finns i tarmarna finns tillsammans hela tiden, det kan finnas små grupper av bakterier som bara finns på vissa ställen. För att förstå alla exakta samband kanske vi måste undersöka på en mer detaljerad nivå och även titta på slemhinnan och i mitten av tarmen, säger han.

 

Om du har fel bakterier men äter väldigt bra så kanske du kan kompensera för dem. Och tvärtom så kanske du kan äta skräpmat om du har fantastiska bakterier.

 

Fredrik Bäckhed forskar om hur en störd tarmflora kopplas till ämnesomsättningssjukdomar som insulinresistens, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Hans forskargrupp och många andra har hittat ett samband mellan en störd tarmflora och en ökad risk för fetma och typ 2-diabetes. Även i den belgiska studien hittade forskarna en koppling mellan tarmflorans sammansättning och personens BMI. Men effekten var mycket liten. De menar att fler människor behöver undersökas för att kunna säga något med säkerhet.

Även om dessa studier inte fann så tydliga samband så är det visat att tarmfloran har betydelse för vissa sjukdomar. Till exempel har personer med diarrésjukdomen Clostridium difficile en utslagen bakterieflora som går att återställa med hjälp av avföringstransplantationer – och metoden blir allt vanligare.

Men det är osäkert hur användbar metoden är för andra tillstånd. Flera studier på möss har antytt att transplanterad tarmflora från smala möss kan vara en möjlig behandling mot fetma. Det testas nu på människor men Fredrik Bäckhed tror inte att det kommer att bli en metod som kommer att användas i sjukvården.

Foto: Science Photo Library   I våra tarmar finns några biljoner bakterier. De flesta är bra för oss, medan några kan orsaka problem. Avföring består ungefär till hälften av tarmbakterier. Här har bakterierna förstorats och färgats för att visa på mångfalden. Foto: Science Photo Library

– En studie på människor har hittills publicerats och där såg man ingen effekt på fetma, men väl på en viss förbättring av insulinkänsligheten. Det verkar dock som att effekterna från transplantationen försvinner efter fem, sex veckor. Det betyder att du måste göra om transplantationen om och om igen för att få en hållbar effekt mot eventuell insulinresistens. Större och eventuellt längre studier med upprepade transplantationer krävs för att kunna visa en varaktig effekt. Det finns även en risk med fekalietransplantationer eftersom du inte vet vilka bakterier och virus du överför, säger han.

I stället tror han på andra typer av strategier, där tarmfloran ändras med hjälp av odlade bakterier, särskild typ av mat eller kanske till och med läkemedel. Han tror även att det kan behövas olika strategier för barn och vuxna eftersom det visat sig att de vuxnas bakterier är svåra att ändra permanent. Medan fetmaintervention kanske lämpar sig bättre i ung ålder är det viktigare att fokusera på att förebygga typ 2-diabetes hos feta vuxna genom att manipulera tarmfloran. Samtidigt tror han inte att det finns en lösning som passar alla eftersom tarmfloran är så komplex. Han tror att det kommer att krävas ett mer skräddarsytt tillvägagångssätt.

– Om du har fel bakterier men äter väldigt bra så kanske du kan kompensera för dem. Och tvärtom så kanske du kan äta skräpmat om du har fantastiska bakterier. Att tro att samma bakterier påverkar alla på samma sätt är lite naivt, säger han.

Även om det har varit svårt för forskningen att visa tydliga resultat så kanske större projekt kan råda bot på det. USA:s regering har nyligen lanserat projektet the National Microbiome Initiative. Tillsammans med privata stiftelser och andra organisationer kommer man att satsa en halv miljard dollar på projektet som förhoppningsvis ska kunna ge svar på hur bakteriefloror kan hamna i obalans och hur de kan normaliseras igen.

Foto: Centers for Disease Control and Prevention

Just den typen av långsiktig finansiering efterlyser Fredrik Bäckhed eftersom det är ett mödosamt arbete att studera de miljarder bakterier som finns i tarmfloran och de exakta mekanismerna bakom vissa sjukdomar. Det är inte heller säkert att alla samband går att stärka.

– Jag är den första att erkänna att det är en hajp kring tarmfloran just nu. Jag tror att det kommer att bli en tillnyktringsfas. Vi måste ha tålamod och försöka förstå hur kanske tio bakterier samverkar innan vi kan förstå en hel tarmflora, säger Fredrik Bäckhed.

Foto i text:  Johan Wingborg och Centers for disease control and prevention

Fakta. Livsstil och gener påverkar vilka bakterier som finns i våra tarmar
  • I våra tarmar finns några biljoner bakterier. De bakterier som förekommer i människornas tarmar innehåller fler gener än vad som finns i våra kroppsceller.
  • Barn som föds via kejsarsnitt får en mindre varierad tarmflora än barn som föds vaginalt. Skillnaderna i tarmflora har visats i studier under de första levnadsåren.
  • Det verkar som att både gener och livsstil påverkar tarmflorans sammansättning och mängd.
  • Läkemedel som till exempel antibiotika kan påverka tarmfloran negativt.
  • En mindre blandad eller störd tarmflora är kopplad till flera olika sjukdomar, till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar, astma, typ 2-diabetes och fetma.
  • Vid Clostridium difficile-infektion har personen fått tarmfloran rubbad av antibiotika, vilket får Clostridium difficile-bakterien att växa till sig. Avföringstransplantation har visat sig vara en effektiv behandling för svåra fall.
Fakta. Studier

22.790 studier om tarmflora finns i den vetenskapliga databasen PubMed.

Fler än hälften av dem har publicerats efter 2013.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.