Vetenskap

Tarmen ändrar tanken och hälsan

Sven Pettersson är professor i värd–mikrobinteraktioner – samspelet mellan bakterier och värd. Han utför psykologiska test på möss som växer upp i behållare med en helt bakteriefri miljö.
Sven Pettersson är professor i värd–mikrobinteraktioner – samspelet mellan bakterier och värd. Han utför psykologiska test på möss som växer upp i behållare med en helt bakteriefri miljö. Foto: Roger Turesson
Med ny teknik kan forskare titta in i våra tarmar som de aldrig tidigare har kunnat. Där finns ett och ett halvt kilo levande organismer som påverkar både vår hälsa och våra tankar.

Tänk om en utomjording besöker jorden och observerar mänsklig­heten. Kanske skulle utomjordingen utbrista: Titta, vilka intelligenta bakteriekolonier! De har omgett sig med ett praktiskt skal, med två ben, som kan försörja dem med mat och hjälpa dem med förflyttning.

Dusko Ehrlich på det franska institutet för jordbruksforskning INRA är en av världens främsta experter på tarmbakterier. Han är bara till hälften skämtsam när han drar liknelsen med utomjordingen.

Tarmbakterier och människor lever i symbios. Det har varit känt länge. Men tarmbakteriernas roll i detta samliv har uppgraderats den allra senaste tiden. Ett av de forskningsrön som har gjort stort intryck på Dusko Ehrlich är utfört på Karolinska institutet. Där finns en anläggning för bakteriefria möss.

Sven Pettersson, professor i värd-mikrobinteraktioner på Karolinska institutet, och hans medarbetare har utfört psykologiska test på de bakteriefria mössen och även på några kontrollmöss som är helt jämförbara förutom att de har normal bakterieflora.

Testet gick ut på att balansera på en hög spång, med eller utan skyddande väggar. Mössen med normal tarmflora ryggar direkt när de kommer fram till spången som saknar väggar. De söker sig omedelbart tillbaka till tryggheten.

De bakteriefria mössen däremot är helt orädda. De kilar obekymrat fram och tillbaka på spången, oavsett om den har skyddande väggar eller om bråddjupet väntar vid minsta felsteg.

Det utsöndras någonting från bakteriefloran som gör mössen mer försiktiga och räddhågsna.

– Bakterierna och vi har en mycket lång gemensam historia. De har ett intresse av att vi ska överleva. Man kan tänka sig att de sänder en signal till vår hjärna som säger: var försiktig, säger Dusko Ehrlich.

Sven Pettersson vill än så länge inte dra alltför långtgående paralleller mellan de bekymmerslösa mössen och människor. Men han berättar om andra försök som visar hur möss beter sig när de kommer in i en ny omgivning. Möss med normal bakterieflora börjar med att nyfiket springa runt och undersöka omgivningen. Efter en stund lugnar de ned sig; de rör sig långsammare och i mindre cirklar. De bakteriefria mössen där­emot fortsätter att springa runt lika ivrigt timme efter timme.

– Deras beteende påminner om det som finns hos barn med adhd, påpekar Sven Pettersson.

Men han betonar samtidigt att möss är möss och människor är människor, och att det krävs mer studier för att kunna uttala sig om människorna.

För två år sedan kunde en stor europeisk forskargrupp, under ledning av Dusko Ehrlich, presentera en katalog över den mänskliga tarmflorans alla invånare. De använde den senaste dna-tekniken. Tack vare den kunde de undersöka bakterier som tidigare aldrig hade skådat världens ljus, eftersom de inte tål syre.

Kartläggningen visar att en frisk människa har åtminstone 160 olika sorters bakterier i tarmen. De har över tre miljoner olika gener, vilket är många fler än de cirka 20.000 gener som en människa har i sig själv.

Senare forskning har visat att tarmfloran tenderar att stabilisera sig i tre olika grundtyper, som var och en domineras av särskilda arter. Dusko Ehrlich jämför dessa tarmfloretyper med blodgrupper.

Vid många sjukdomar avviker dock tarmfloran. (Se faktaruta.)

Frågan är då om man kan ändra tarmfloran hos en sjuk person till en mera sund sammansättning. Det finns ett stort intresse hos livs­medelsindustrin som tillverkar så kallad probiotika, bland annat olika sorters yoghurt. Men resultaten har hittills inte varit så övertygande.

En amerikansk forskare vid namn Jeffrey Gordon publicerade så sent som i onsdags den hittills mest välgjorda studien på mjölksyrebakterier. Han undersökte både bakteriefria möss och mänskliga enäggstvillingar. Men det syntes inga tydliga skillnader i tarmbakteriernas sammansättning efter några veckors ätande av syrad mjölk.

– Man måste nog börja mycket tidigare. Redan mammans tarmflora under fostertiden har betydelse, enligt vad vi har sett i våra djurförsök, säger Sven Pettersson.

I väntan på bättre belägg för nyttig yoghurt finns ett annat forskningsspår. Läkare behandlar framgångsrikt patienter med svår diarrésjukdom, orsakad av bakterien Clostridium difficile, med avföring från en frisk donator.

Även ulcerös kolit och typ 2-diabetes har behandlats på samma sätt med lovande resultat, enligt presentationer på den stora konferensen för gastroenterologi som hölls i Stockholm i veckan. Den franske forskaren Philippe Langella har hittat en metod som kanske kan upplevas som lite mer aptitlig. Han behandlar patienter med en isolerad tarmbakterie, Faecalibacterium prausnitzii. Den saknas i tarmfloran hos patienter med Crohns sjukdom, och enligt Philippe Langella är detta en lovande kandidat till framtidens probiotika.

Avvikande tarmflora

• Vissa barn med autism har en avvikande tarmflora. Det har framför allt visats av den brittiske forskaren Jeremy Nicholson på Imperial College i London. Han undersöker nedbrytningsprodukter från samspelet mellan tarmfloran och människan.
• Vid inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, fetma och en del svåra diarrésjukdomar finns tydliga belägg för att tarmfloran avviker. Den är torftigare och innehåller färre arter än hos friska människor.
• Många andra sjukdomar, såsom allergi, astma, ms, parkinson, koloncancer, levercancer och diabetes, har samband med tarmfloran, tror Dusko Ehrlich och många andra forskare inom fältet.