Tidigare uppskattningar har pekat mot att Antarktis inland inte alls blir varmare, utan möjligen rent av kallare. Dessa tidigare uppskattningar har ofta anförts av så kallade klimatskeptiker, som betvivlar att människans utsläpp av växthusgaser gör jorden varmare.
- Vi har gjort mycket noggranna beräkningar. Tidigare uppskattningar har inte använt lika bra statistiska metoder. Och de har inte utnyttjat satellitdata på rätt sätt, säger Eric Steig.
Han är geokemist vid Washingtonuniversitetet i Seattle och huvudförfattare till studien som publiceras i dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Nature.
Det har tidigare varit svårt att få fram tillförlitliga uppgifter från Antarktis otillgängliga inland.
Forskarna har nu utgått från temperaturmätningar på de bemannade mätstationer som finns längs Antarktis kuster. Dessa mätstationer har varit i gång i femtio års tid, sedan 1957. Dessa data har forskarna kombinerat med uppgifter från obemannade mätstationer i inlandet och från satelliter. Satellitdata finns från 25 år tillbaka i tiden.
Men satelliterna mäter inte temperaturen direkt, utan indirekt genom att registrera infraröd strålning vid markytan.
Forskargruppen har därför använt avancerade matematiska metoder för att passa ihop mätdata och räkna ut temperaturen mellan mätpunkterna.
- Som jag ser det den mest kompletta rekonstruktion som har gjorts. Deras beräkningar verkar mycket tillförlitliga, säger Margareta Hansson, som är docent i meteorologi vid Stockholms universitet.
Något som ytterligare höjer trovärdigheten är att de nya uppgifterna stämmer bra med de temperaturförändringar som kan läsas av från isborrkärnor. Genom att mäta halten av olika isotoper i isen kan man uppskatta hur temperaturen har skiftat. De nya uppgifterna bekräftar att antarktiska halvön har blivit ungefär 0,55 grader varmare de senaste femtio åren.
Den stora nyheten är att hela västra Antarktis har ökat i temperatur ännu mer: omkring 0,85 grader. Östra Antarktis har också ökat: omkring 0,5 grader på femtio år - trots att området blev kallare under en period på sjuttio- och åttiotalet. Det är sedan tidigare väl känt att det uttunnade ozonhålet som ligger över östra Antarktis har en avkylande effekt, särskilt på vintern och våren.
Totalt sett har hela kontinenten ökat i temperatur med 0,6 grader på femtio år.
Uppvärmningen stämmer hyfsat bra med de modeller som används av FN:s klimatpanel IPCC. Men uppvärmningen över västra Antarktis går snabbare än modellerna visar.
- Modellerna verkar underskatta uppvärmningen. Jag tror att modellerna helt enkelt inte klarar av att koppla ihop havet och atmosfären, säger Margareta Hansson.
Både hon och författarna bakom studien understryker att Antarktis uppvärmning blir svår att förklara utan att räkna in människans utsläpp av växthusgaser.
- Det är nästan säkert att växthusgaserna bidrar, även om det är svårt att säga hur mycket, säger Drew Shindell på Nasas Goddardinstitut i New York, som också har deltagit i studien.
Om isen på hela västra Antarktis smälter, skulle havsytan höjas med fem meter. FN:s klimatpanel IPCC har hittills inte räknat med den möjligheten eftersom osäkerheten är för stor.
- Om uppvärmningen fortsätter kan isen på Antarktis mycket väl smälta. Tröskeln är ungefär tre graders uppvärmning. Men förhoppningsvis kommer det att ta lång tid och det finns fortfarande en osäkerhet, säger Drew Shindell.