Transfetter värst för hjärtat

De danska motsvarigheterna innehåller däremot nästan inga transfetter, för i Danmark är industriellt framställt transfett förbjudet sedan två år.

- Det finns ju väldigt bra bevis för att transfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, säger Steen Stender som är professor och överläkare vid Gentofte Amtssykehus i Danmark.

Han har nyligen har undersökt mängden transfett i olika livsmedel och jämfört en rad olika länder. Studien presenterades i danska läkarförbundets tidskrift i måndags, och i förkortad form i New England Journal of Medicine för två veckor sedan.

Jämförelsen visar att en svensk som sätter i sig en portion av pommes frites och friterade kycklingbitar och därefter några kex och 100 gram popcorn, får i sig nästan tio gram transfetter. Det är problematiskt, eftersom redan vid fem gram transfett går risken för hjärt- och kärlsjukdom upp med 25 procent.

En dansk som äter samma mängd junkfood i dag, får i sig mindre än ett gram transfett.
Steen Stender är en av av de forskare som drev på för att Danmark ska få ett totalförbund för industriellt framställda transfetter.

- Vi visade politikerna att vissa människor äter sådan mat flera gånger i veckan. Våra undersökningar visade att mellan tio tusen och femtio tusen danskar fick i sig alldeles för mycket. Det övertygade politikerna i Danmark. De agerade helt i enlighet med de vetenskapliga bevisen.

Livsmedelsindustrin och snabbmatskedjorna böjde sig för den danska lagen. De bytte helt enkelt ut transfetterna mot andra fetter i danska produkter. Konsumenterna märker ingen skillnad alls, maten smakar precis som vanligt.
Men två fettproducenter har förmått EU-kommissionen att kräva av den danska regeringen att transfettslagen tas bort eller ändras. Den är ett "handelshinder" enligt EU-kommissionen. Den danska regeringen har sagt sig vara beredd att driva saken i EU-domstolen om det behövs.

- Fettindustrin har sina lobbyister. De vill förstås tjäna pengar. Men det är helt obegripligt att EU kan ha sådana här luckor i lagen, säger Steen Stender.

I Sverige finns inga planer på att följa det danska exemplet. Möjligen kan vi så småningom få samma regler som USA, som införde obligatorisk märkning av transfetter vid årsskiftet. Men det beror på vad EU kommer fram till.

- Märkning är en EU-fråga. Vi har bedömt att Sverige inte ska införa nationella regler. Reglerna för näringsdeklaration i EU ses över just nu, säger Wulf Becker som är nutritionist vid Livsmedelsverket.

Han anser att det mättade fettet är ett värre problem än transfettet. På livsmedelsverkets hemsida finns ett dokument med titeln "Mättat fett större problem än transfett". Det är ett refererat av EU:s organ för livsmedelssäkerhet, EFSA:s senaste utvärdering om transfetter. Argumentet är att svenskar och andra européer åter betydligt större mängder mättat fett än transfett.

Jag översätter livsmedelsverkets påstående till engelska och visar det för Dariush Mozaffarian. Han forskar om fett och sjukdomsrisker vid Harvard university. Han är också huvudförfattare till en stor sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget om transfetter, som publicerades för två veckor sedan i världens ledande medicintidskrift New England Journal of Medicine.

"Mättat fett är ett större problem än transfett"

- Totalt felaktigt! Transfetternas effekter på hjärt- och kärlsjukdom verkar vara mycket större än effekterna av mättat fett. Dessutom, och viktigare: transfett är fullkomligt utbytbart mot andra fetter. Det är helt enkelt onödigt, säger Dariush Mozaffarian.

Jag översätter också de svenska näringsrekommendationerna från 2005 där det står att "intaget av mättade fettsyror och transfettsyror tillsammans bör begränsas till omkring tio procent av energiintaget".

- De (transfett och mättat fett) har olika effekter på risk, och rekommendationer bör inte kombinera dem, säger Dariush Mozafarrian.
Han ger inte heller mycket för "Nyckelhålsmärket" ett registrerat varumärke för mat som Livsmedelsverket anser är särskilt hälsosam. Där nämns transfett i ett par paragrafer:

För att få märkas med "Nyckelhålet" får mat maximalt innehålla 41 procent fett. Mättat fett och transfett får inte överstiga 33 procent av det totala fettinnehållet. "Bredbara produkter" får innehålla max 17 procent fett. Av detta får max 33 procent vara mättat fett eller transfett.

Är detta i enlighet med bästa tillgängliga vetenskap idag, frågar jag Dariush Mozzafarrian.

- Nej. Det finns lite bevis för hälsopåståenden när det gäller totalt fettinnehåll. Dessutom, effekterna av mättat fett och transfett är olika, och rekommendationer ska inte kombinera intaget av dem.

Livsmedelsverkets chefsnutritionist Annica Sohlström däremot anser att mättat fett och transfett "går ihop" som hon säger. Om Livsmedelsverket uppmanar folk att minska på andelen mättat fett, kommer deras intag av transfett autmatiskt att minska, enligt hennes uppfattning.

Transfetter finns i mindre mängder i kött och mjölk från idisslande djur. Dessutom tillverkar livsmedelsindustrin transfetter genom att flytande växtoljor, som innehåller omättade fettsyror, genomgår en särskild process. Resultatet blir att molekylerna blir raka i stället för krokiga. Då blir oljorna halvflytande, som smör i rumstemperatur, och mycket hållbara. De får också en väldig förmåga att klegga igen människors blodkärl.

I sin artikel går Dariush Mozzafarian, tillsammans med andra ledande näringsforskare, som Walter Willett från Harvard och Martin Katan från Holland, igenom vad forskningen hittills har kommit fram till om transfetternas farlighet.

Det finns flera stora befolkningsstudier på sammanlagt över hundratusen personer som entydigt visar att folk som äter mycket transfett i högre grad drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Dessutom finns mindre studier, där läkare har mätt olika värden på människor som äter mycket transfett och jämfört dem med andra.

Då visar det sig att folk som äter transfett får högre halter av det "onda" kolesterolet LDL och lägre halter av det "goda" kolesterolet HDL. Deras LDL-partiklar blir mindre, vilket är ofördelaktigt. De får dessutom högre halter av en särskilt elak sorts LDL-kolesterol, som kallas för lipoprotein a.

Men denna effekt räcker inte till för att förklara den mängd av hjärt- och kärlsjukdom som syns i befolkningsstudierna. Det måste finnas andra effekter. Här pekar författarna på resultat som bara är ett par år gamla. De visar att transfetterna bidrar till inflammation i kroppen. Den senaste tiden har allt fler nya rön visat att inflammation hör intimt samman med hjärt- och kärlsjukdom.

Flera studier pekar också på att transfetterna nästlar sig in i blodkärlens innerväggar och på så sätt får kärlen att fungera sämre.
Transfetterna sätter i cellernas yttermembran, och påverkar antagligen kroppens komplexa samspel på en rad olika vägar.

Dariush Mozafarrians och hans kollegers slutsats är att konsumenter ska lära sig att undvika produkter med transfetter och att hälsomyndigheter ska hjälpa dem med goda råd. Då skulle ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar kunna undvikas.

Dansken Steen Stender har ett förslag till vad transfetterna kan användas till i stället för mat:

- Man kan ju ha det till skoputsmedel!

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut