Allt fler strör flingsalt över maten – och bara ett av tio skolkök använder jodberikat salt i matlagningen. Nu varnar fem forskare för att jodbrist kan återvända som ett folkhälsoproblem i Sverige.
– Kunskapen om joderingens betydelse verkar ha försvunnit. Folk förstår inte hur allvarligt det var på 1920-talet, säger överläkare Helena Filipsson Nyström vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Äldre generationer minns när jodbristen orsakade den allvarliga sjukdomen struma. På grund av den finns ett joderingsprogram av bordssalt sedan 1936. Men en studie bland närmare 1.000 skolbarn visar att jodhalten håller på att sjunka under Världshälsoorganisationens gränsvärden, skriver forskarna i Läkartidningen.
– Det kan gå snabbt. I Storbritannien har det gått från jodtillräckligt till jodbrist på ett par år, säger Helena Filipsson Nyström.
Trenden med flingsalt är en av orsakerna till att svenskarna får i sig mindre jod än det som är önskvärt.
– Flingsaltet är sällan joderat. Dessutom tycks storköken ha tappat kunskapen eftersom de alltför sällan använder salt med jod, säger hon.
Forskarna uppmanar Livsmedelsverket att ta ett större ansvar.
– Det krävs en upplysningsplikt och fler uppföljningar. Och ska vi ha ytterligare jodkällor? I Danmark är bröd joderade och bidrar till att jodnivåerna blir tillfredsställande.