Vetenskap

Tro på en platt jord kan få dödliga konsekvenser

Idéer om att jorden är platt och att världen styrs av hemliga sällskap är lätta att sprida på nätet. Men när människor tvivlar på hiv-virus, poliovaccin eller klimatförändringarna blir konsekvenserna dödliga.

Den 25 januari började den amerikanske rapparen BoB lägga upp bilder på Twitter för att bevisa att jorden är platt.

”Städerna i bakgrunden ligger ungefär 26 kilometer ifrån varandra. Var är krökningen? Förklara detta.” ”Oavsett hur högt upp du kommer är horisonten alltid i ögonhöjd. Ledsen ungar. Jag ville inte heller tro på detta.” ”Det finns inget sätt att se alla bevis och inte fatta. Väx upp!” ”Jag vänder mig mot de största lögnarna i historien. Ni har blivit grundlurade.”

Snart la sig den världsberömde astrofysikern Neil deGrasse Tyson i för att förklara det som borde vara självklart: att jorden är rund. Om den ser platt ut för oss beror det bara på att den är så enormt stor.

Men BoB lät sig inte övertygas, och skrev låten ”Flatline”, där han sjunger att Neil deGrasse Tyson måste vara köpt.

Astrofysikern svarade, tillsammans med sin brorson Steve Tyson, med egen raplåt: ”Flat to fact”.

Att jorden är rund har människor vetat sedan antiken. Eratosthenes från Kyrene räknade ut jordens omkrets redan på 200-talet före Kristus. Trots det är BoB inte ensam om att tvivla. På nätet är det enkelt att hitta grupper av övertygade platt-jords-anhängare, som hävdar att jorden ser ut som på FN-flaggan: en rund skiva med nordpolen i mitten, och Antarktis som en iskall gräns längs hela ytterkanten. En världsomspännande konspiration gör allt för att hålla detta hemligt för oss, menar de.

Det kan tyckas oförargligt, om det ens är på allvar. Men när människor förnekar andra delar av vetenskapen kan konsekvenserna bli allvarligare, som om världens ledare vägrar gå med på att våra utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet, eller när sjukvårdsarbetare som vaccinerar barn mot polio i Pakistan hindras eller till och med kidnappas och mördas.

Neil deGrasse Tyson talar om en växande antiintellektuell rörelse i USA. Här i Sverige hade Språkrådet och Språktidningen med ordet faktaresistens på sin nyordslista för 2015. Det betyder ett ”förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier”.

– Konspirationsteorier - att det finns någon slags hemlig elit som styr samhället och för oss bakom ljuset - är inget nytt. Det har funnits sedan medeltiden, och kommit lite i vågor under historien. Men genom internet kan sådana idéer få stor spridning, säger Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet.

Även islamiska staten tror ju på vetenskap när de skjuter i väg sina missiler.

 

Systematisk forskning är den säkraste vägen vi har till kunskap om världen. De flesta har också ett mycket stort förtroende för vad vetenskapen kommer fram till.

– Vi ska inte överdriva hur sällan folk litar på vetenskapen. När du går över en bro litar du på att den håller. Även islamiska staten tror ju på vetenskap när de skjuter i väg sina missiler, säger filosofen Stefan Schubert vid Centre for Effective Altruism i Oxford.

Problemen kommer när forskarnas resultat strider mot våra värderingar, våra instinkter eller det vi tror på. Det kan handla om klimatförändringarna, evolutionsteorin eller om vi ska vaccinerna våra barn.

Många debattörer hävdar att det är okunskap som gör människor skeptiska till vetenskapen, och att botemedlet är att informera om hur forskning går till. Men så enkelt är det inte, menar Stefan Schubert.

– De tror att om vi bara undervisar mer om vetenskap i skolan kommer folk att förstå. Ett annat spår är att skylla på att folk är dumma. Men ingen av förklaringarna är tillräcklig. Ofta är det varken brist på kunskap eller brist på intelligens som får människor att tvivla på vetenskapen, säger han.

Det verkar snarare vara tvärtom. Psykologen Dan Kahan vid Yaleuniversitetet i USA har visat att amerikaner med starkast åsikter i klimatfrågan, oavsett om de tror att människor orsakar klimatförändringarna eller inte, är de som bäst förstår hur forskning går till.

I en annan studie gav Dan Kahan och hans medarbetare försökspersoner en svår räkneuppgift. Om frågan var formulerad så att den handlade om ifall antalet brott gick ned med hårdare vapenlagar var människor som var duktiga på matematik mer benägna än andra att räkna fel om resultatet stred mot deras politiska övertygelse.

– Kunskap och intelligens räcker inte så långt som folk tror. Det vi behöver är i stället mer intellektuell ärlighet, så att vi kan bryta upp grupptänkandet där vi litar på dem som tillhör samma grupp som vi själva, och misstror andra läger, säger Stefan Schubert.

I USA är debatten ofta upphetsad, ilsken och polariserad, och det leder bara till större klyftor mellan grupperna. Stefan Schubert tror i stället på lågmäldhet, och att inte håna dem som tvivlar på vetenskapen.

Christer Nordlund menar att det är viktigt att lära känna och umgås med människor från andra grupper och kulturer. Dessutom är det bra att läsa idéhistoria.

– Då får man läsa om andras idéer och förstå att man kan tänka på många olika sätt. Genom att göra det får man syn på sina egna tankar, och saker man tar för givet. Man kan till och med ibland ändra uppfattning, säger han.

Läs mer: Fem områden där man inte litat på vetenskapen