Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Troligt genombrott för behandling av cancertumörer

Foto: Alamy

Forskare har gjort en banbrytande upptäckt hos cancertumörer som tyder på att de kan förgöra sig själva. Det öppnar för helt nya behandlingar för att bekämpa cancer, även i slutstadier av sjukdomen.

– Vad vi har hittat för första gången är att tumörer i huvudsak sår frön till sin egen undergång. Och att immunceller i tumörer känner igen särskilda flaggor som finns i varje tumörcell, säger Charles Swanton, expert på cancerutveckling vid Francis Crick Institute i London som har lett studien, till The Guardian.

Genombrott av cancertumörernas genetik, som det internationella forskarteamet har gjort med medel från fonden Cancer Research UK och Rosetrees Trust, kan innebära helt nya behandlingsmetoder för patienterna. Det kan ge vägledning för framtida immunterapier och förbättra de redan existerande läkemedel som används.

När en tumör utvecklas genomgår den flera förändringar och unika mutationer uppstår i olika delar av tumören. Genom att analysera data från hundratals patienter med lung- och hudcancer från tidigare studier fann forskarna att tumörer som sprider sig bär på ett antal biologiska ”flaggor” som immunförsvaret är trimmat för att attackera.

Flaggorna, som visas som ytproteiner, finns bara på cancerceller vilket innebär att de är ”perfekta mål” för nya behandlingsmetoder och anpassade till varje patient för att bekämpa cancer, enligt forskarna. Redan nu har sådana behandlingar av immunsystemet gett mycket lovande resultat för bland annat melanom, hudcancer.

Men de fungerar inte på alla. För att fungera måste patientens immunförsvar först acceptera cancer som fienden. Forskarna tror också att chansen för att lyckas ökar om immunsystemet attackerar flera flaggor på en tumör, och att den troligen är mest effektiv vid cancerformer med många mutationer, som melanom och rökrelaterad lungcancer.

– Vi har inte bevis för att detta påverkar patientens tillfrisknande, men vi vet att det varje patients tumör har unika behandlingar inom sig. Det tar den individanpassade medicinen till sin absoluta gräns, säger Charles Swanton till Guardian.

Men innan terapin kan införas i cancervården återstår många studier. Swanton hoppas kunna lansera den första mänskliga studien på patienter med lungcancer under de närmaste två till tre åren.

David Adams, cancergenetiker vid Wellcome Trust Sanger Institute, ser positivt på resultaten, men vill samtidigt inte dra för stora växlar på upptäckten.

– Problemet med de här immunterapierna är att de är extremt dyra och att vi inte vet vem som kommer att svara på dem eller inte, säger han till Guardian.

Studien har presenterats i tidskriften Science.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.