Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Tyska sjukan har nya gener

Det tyska utbrottet av ehec visar hur det går när antibiotika förlorar sin kraft. De resistenta stammarna sprider sig – inte minst bland husdjuren.

Minst 18 personer har dött och tusentals har blivit sjuka av ehec-smittan i Tyskland. Källan är fortfarande okänd. Tyskarna måste ersätta Spanien med miljardbelopp för att de pekade ut spanska gurkor utan tillräckliga bevis.

Smittspårarna famlar vidare, framför allt bland gurkor, tomater och salladsblad, eftersom de sjuka ofta uppger att de har ätit sådana grönsaker.

I torsdags kom nya dna-analyser, bland annat från Kina. Där har tekniker på institutet BGI i Shenzhen använt den allra senaste tekniken för att läsa av ehec-bakteriens kompletta arvsmassa. Tekniken kallas för ion torrent och klarade jobbet på bara tre dagar.

De preliminära resultaten visar att den tyska ehec-bakterien till 93 procent överstämmer med en bakteriestam som tidigare har isolerats i Centralafrikanska republiken, och där orsakat allvarliga diarréer.

Men stammarna är inte identiska. Bakterien som har gjort människor i Tyskland sjuka har fått tillskott av nya gener. De nya generna har gjort den mer smittsam och farlig för människor.

I medier har det talats om att bakterien är ”muterad”. Men det är just så bakterier brukar bete sig: de byter gener med varandra om de får chansen.

Det är särskilt oroande
att ehec-bakterien har flera gener som gör den resistent mot minst tre olika sorters antibiotika. Det bekräftar vad läkare redan tidigare lagt märke till: att antibiotika inte biter på smittan.

I torsdags kom ytterligare en rapport med oroande uppgifter om antibiotikaresistens. Tidskriften Lancet Infectious Diseases publicerade en brittisk studie om en ny stam av de bakterier som kallas för MRSA – ibland kallade för sjukhussjukan. Det är varbakterier som kan orsaka sår och hudinfektioner och där de vanligaste formerna av antibiotika är maktlösa. Forskare vid universitetet i Cambridge hittade först den nya MRSA-stammen i komjölk.  När de började leta visade det sig att människor i både England, Skottland, Irland, Tyskland och Danmark hade blivit infekterade av samma bakteriestam.

Normalt dricker vi mjölk som är pastöriserad – upphettad – och då dör den här typen av bakterier. Men upptäckten är ändå en varningsklocka för den visar att antibiotikaresistens är mer spritt i ladugårdarna än vad forskarna tidigare har vetat.

När husdjur medicineras i förebyggande syfte med antibiotika ökar risken för att resistenta stammar utvecklas. Det är numera förbjudet i EU – och man får hoppas att bönder respekterar förbudet.

Nu på torsdag ska Smittskyddsinstitutet i Sverige presentera sin årliga statistik över hur vi använder antibiotika och hur de resistenta bakterierna utvecklas. Huvudbudskapet framgår redan av inbjudan: resistensen sprider sig i samhället.

Det är inte längre en ”sjukhussjuka”. Det är en sjuka som finns i både ladugårdar och grönsaksodlingar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.