Svenska uppfinnare funderar på att stämma Nobelkommittén för brott mot Alfred Nobels testamente. Nu har de också lierat sig med Raymond Damadian som anser sig ha upptäckt magnetkameran. De tänker ge honom ett eget pris på onsdag.
I Alfred Nobels testamente från 1895 står att ett av de fem prisen ska gå till den som har gjort den viktigaste upptäckten eller uppfinningen inom fysikens område. Men det struntar fysikkommittén i, anser Bo Swedenklef som är uppfinnare i Domsjö.
- De följer inte testamentet. Priset går nästan bara till upptäckter. Uppfinnarna utgör kanske fem procent. Alfred Nobel själv, som hade över 330 patent, skulle inte ha kunnat få priset i dag, säger han.
Enligt Bo Swedenklef finns bara två solklara uppfinnare på Nobelstiftelsens lista: Gustaf Dalén, som fick priset 1912 för sin uppfinning av Agafyren, och Jack Kilby, som belönades år 2000 för sin uppfinning av datachipset.
- Sen finns det väl några gränsfall, medger Bo Swedenklef.
Han är själv en av få svenska uppfinnare som kan leva på sin verksamhet. Hans främsta meriter är en bilstol som skyddar mot pisksnärtsskador och ett operationsbord för travhästar.
Men Bo Swedenklef är absolut inte ute efter ett Nobelpris för egen del. Han kämpar för principen: att Alfred Nobels sista vilja ska respekteras och att uppfinnare ska få en rimlig andel av fysikprisen. Med rimlig andel menar han minst hälften, helst mer.
En person som Bo Swedenklef tycker är självskriven som Nobelpristagare i fysik är den svenske uppfinnaren Håkan Lans.
- Han borde verkligen få Nobelpris för sitt navigeringssystem.
Bakom Bo Swedenklef står hela uppfinnareföreningen Idéforum i Örnsköldsvik med omnejd, med sina cirka 150 medlemmar.
De har uppvaktat Nobelkommittén i fysik med klagobrev och de diskuterar också rättsliga åtgärder.
Riksorganisationen Svenska uppfinnareföreningen förhåller sig lite mer diplomatisk. Men verkställande direktören Christer Asplund medger att många svenska uppfinnare delar Örnsköldsviksektionens uppfattning att Nobelkommittén bryter mot stadgarna och missgynnar uppfinnare. Även Christer Asplund tycker att ett Nobelpris till Håkan Lans vore en snygg gest, som skulle visa att uppfinnare verkligen är viktiga för samhällets välstånd.
- Jag är inte så säker på att Alfred Nobel själv skulle känna sig bekväm med sakernas tillstånd om han vaknade upp i dag, säger Christer Asplund.
Anders Barany, som är sekreterare i Nobelkommittén i fysik, delar till viss del uppfinnarnas kritik.
- Visst har de rätt, och det har jag sagt till dem. Man kan absolut diskutera mixen.
Anders Barany är till exempel inte så säker på att Alfred Nobel skulle ha gillat det mycket grundvetenskapliga fysikpriset från 1999, "för kvantstrukturen av den elektrosvaga kraften".
- Å andra sidan skulle det nog ha sett konstigt ut i dag, om vi hade gett till uppfinningar som kylskåpet och jetplanet.
Fysikpriset inriktning gick under många år tillbaka på en diskussion från första världskriget, i efterdyningarna av det ganska kritiserade priset till Gustaf Dalén.
- Då kom man överens om att inte i första hand ge priset till uppfinningar som kan ge patent och inbringa mycket pengar, utan mer till upptäckter inom vetenskapen.
De första åren, mellan 1901 och 1915 belönades flera praktiska uppfinningar, såsom färgfilmen och den trådlösa telegrafen. Men sedan dröjde det till 1956 och transistorn innan det blev dags igen. På senare år är det bara Jack Kilbys datorchips som kan sägas vara en uppfinning med bred, praktisk tillämpning.
- Däremot har priset många gånger gått till uppfinningar som är inomvetenskapliga. Till exempel elektronmikroskopet och cyklotronen, säger Anders Barany.