Det rör sig om en funktionsnedsättning på två områden i frontalloben. Där regleras det vi kallar exekutiv förmåga, det vill säga uppmärksamhet och långsiktig planering, säger Agneta Sandström, psykolog som i veckan lägger fram en doktorsavhandling i ämnet vid Umeå universitet.

Hon har bedrivit sina studier sedan början av 2000-talet. Personer med diagnosen utmattningssyndrom har undersökts med magnetröntgenkamera, samtidigt som de fått göra arbetsminnestester. Vid en jämförelse med friska respektive deprimerade personer kunde man konstatera att hjärnfunktionen hos de utmattade skiljer sig från kontrollgrupperna.

– Vi har även tittat på hur man utsöndrar stresshormonet kortisol. När en frisk person vaknar på morgonen så utsöndras en "kick" av kortisol som sedan avtar snabbt. Personerna med utmattningssyndrom fortsätter att ligga högt under hela dagen, säger Agneta Sandström.

De som drabbas av utmattningssyndrom är en annan personlighetstyp än de som får psykiatriska diagnoser generellt. Gruppen består av ovanligt ihärdiga, ambitiösa och pedantiska människor. De ligger över snittet i intelligens och är välutbildade. Agneta Sandström har fått massor av mejl och telefonsamtal från förtvivlade människor med diagnosen utmattningssyndrom, som inget hellre vill än att ta sig tillbaka i arbete.

–  De tycker inte att de får någon riktig hjälp, de blir inte tagna på allvar. Den här typen av sjukdomar har stora legitimitetsproblem, därför är det viktigt att forskningen arbetar för att visa att upplevelser, som stress, faktiskt kan skada hjärnan. Där är dagens möjligheter att undersöka hjärnan till stor hjälp. Jag tror att vi kommer att ha en helt annan syn på de här diagnoserna om 20 år när det forskats mer, säger Agneta Sandström.

Hennes önskemål är att dagens arbetsgivare börjar tänka lite mer "hjärnergonomiskt". Öppna kontorslandskap och inglasade grupprum går bort, menar hon.

– Det blir för mycket stimuli för hjärnan att hantera, frestar hårt på uppmärksamhetsförmågan och är helt idiotiskt.